Så vet du om dina tvångstankar är OCD

Tvångstankar är tankar eller fantasier som kommer trots att man inte vill det. Tre vanliga exempel på tvångstankar som människor får i vardagen kan vara: ”ibland när jag står på en balkong får jag tanken att kasta mig ut”, ”jag såg en köttkvarn vevas och tänkte på att stoppa in handen” eller ”jag hostade på en äldre dam, tänk om jag dödat henne”.

Sådana här tankar kan uppstå hos alla. Helt funktionella, icke-medicinerande människor. Det beror inte på att man behöver vård.

– Alla människor har tvångstankar. Det är normalt att få konstiga tankar som man inte kan kontrollera. I vissa perioder har man det mer och i andra mindre, säger psykologen Linda Jüris, specialist i klinisk psykologi, psykoterapeut och medicine doktor.

Hon har grundat och driver KBT-psykologerna i Uppsala. Det är en mottagning särskilt specialiserad på tvångssyndrom hos barn, ungdomar och vuxna, och med intensiva gruppbehandlingar som är unika i sitt slag i Sverige. Totalt har Linda Jüris 20 års erfarenhet av behandlingar av tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder).

– Den diagnosen får man inte förrän man är allvarligt påverkad. Att bara ha tvångstankar är inte OCD, säger hon.

Hjärnan uppfattar fara

Tvångssyndrom debuterar oftast i barn- och tonårsåldern. Det finns också andra perioder i livet som är riskfaktorer för att utlösa tvångssyndrom, till exempel när man får barn.

– Då får de flesta någon form av tvångstankar, vanligen om sin bebis. Det är helt normalt. Men vissa blir så rädda för sina tankar att de utvecklar tvångssyndrom.

Amanda lever med ocd: ”Som en liten drogfix”

Tvångssyndromet uppstår när vi börjar anpassa oss för att undvika de obehagliga tankarna. Säg att du står där på balkongen och tänker att du skulle kunna kasta dig ut, och blir så rädd för tanken att du backar till husväggen. Sedan kanske du inte vågar gå ut på en balkong ensam. Då är det inte otänkbart att du till slut undviker alla typer av balkonger eller höga platser. Tvångssyndromet är då fullt utvecklat.

– När man börjar anpassa sig efter sina tankar så uppfattar hjärnan det som att situationen faktiskt är en fara. Och ju mer man fortsätter undvika det ”farliga”, desto nöjdare blir hjärnan. Samtidigt blir man mer och mer begränsad och handikappad. Det kan också bli dyrt. Känner man exempelvis ett tvång att tvätta sig, kan det leda till att man köper massa dyra tvålar.

Nedtryckt tanke blir fler

Tvångssyndromet kan göra att en person genomför olika ritualer för att förhindra obehagskänslorna. Hit hör till exempel att tvätta händerna frenetiskt och att upprepade gånger kontrollera kranar, lampor eller lås innan man kan lämna hemmet. Och mycket mer.

Men återigen: Genom våra hjärnor uppstår och flyter ständigt konstiga tankar. Och ju mer vi trycker bort dem, desto fler poppar upp.

– Det är precis som när man drömmer på natten. Vilken idé som helst kan dyka upp. Det är normalt. Problemet är när vi börjar försöka förhindra att det sker. Hjärnan ser ju inte skillnad på om vi hoppade ner från balkongen, eller bara tänkte att vi skulle göra det. Och ju mer vi ”tvångar” (utför en handling för att minimera tankarna) desto känsligare blir hjärnan. Tvångssyndromet expanderar.

Vanligt att känna skam för sin OCD

Att känna skam är vanligt vid alla sorters tvångstankar, och man vill sällan prata om dem med vännerna eller maken. Men skammen över det fullt utvecklade tvångssyndromet är ofta enormt.

– De drabbade skäms jättemycket. Man tycker att man borde kunna stå emot tankarna. Den som har OCD förstår ju att situationen egentligen inte är farlig, och det förefaller sig obegripligt att man inte kan få ordning på beteendet själv. Men detta är inte en intellektuell problematik. Den är känslomässig och när vi får ett ångestpåslag så tar vi inte de bästa besluten. Ångesten är så enormt kraftfull och instinktivt går vi på kortsiktig ångestreduktion. Vi gör vår tvångsritual och ångesten lägger sig. För denna gång.

Efter reklamen: Vanliga symptom vid panikångest - så lindrar du

Skammen är så stor att många drar sig för att söka hjälp. Enligt OCD-förbundet visar studier från USA och Storbritannien att det kan dröja 10–17 år innan personer med OCD söker hjälp, får en korrekt diagnos och en adekvat behandling. Detta trots att OCD är en lika vanlig diagnos som astma och diabetes.

– Det är viktigt att få vård tidigt eftersom det är så mycket lättare när det nyligen debuterat. Det brukar nämligen eskalera, eftersom vi blir känsligare och känsligare ju mer vi tvångar. Har man varit sjuk i 30 år så tvångar man ofta överallt, hela tiden.

Så kan OCD förebyggas och behandlas

Hur undviker man att tvångstankarna blir till tvångssyndrom och vad gör man om det redan skett? Linda Jüris berättar mer, och lyfter fler ofrivilliga tankar som ger oss ångest helt i onödan.

Runt 2–3 procent av oss har tvångssyndrom, vilket kanske inte låter så mycket. Men det motsvarar 200 000–300 000 svenskar. Tyvärr så kan inte tillståndet gå över av sig självt.

– Många andra svåra diagnoser gör ofta det, som depression eller lindrigare ångestdiagnoser, men inte tvångssyndrom. Det finns studier där man har följt människor i 40 år. Får man ingen behandling fortsätter man att ha tvång. Det är den ångestsjukdom som är den absolut mest handikappande och den påverkar dessutom hela familjen, säger Linda Jüris.

Närstående påverkas på många olika sätt. Enligt OCD-förbundet blir familjen ofta involverad i ritualer när personen med OCD exempelvis ockuperar badrum och dusch i flera timmar, tänder och släcker lampor ett visst antal gånger, ständigt tvättar kläder eller ständigt vill ha lugnande bekräftelser och försäkringar. Det här innebär att uppåt en miljon människor i Sverige lever med stark påverkan av tvångssyndrom.

Kan jag göra något för att mina tvångstankar inte ska bli till ett tvångssyndrom?

– Du ska bara stå ut med att du får tanken, till exempel den på balkongen om att kasta sig ut. Låt den vara där i huvudet. Den passerar, som alla andra tankar.

Okända tvångstankar

Det finns perioder i livet då vi är lite extra i riskzonen för att utveckla tvångssyndrom. En sådan är, som vi tidigare nämnde, när vi får barn. Då kan vi drabbas av en typ av tvångstankar som gör många väldigt rädda, berättar Linda Jüris.

– Vid första barnet är tvångstankar mycket vanligt. Det kan vara en sexuell tanke eller en aggressiv tanke, det får de flesta och det är helt normalt. Men människor vet tyvärr inte om det. Så de börjar anpassa sig, försöker att tvinga bort tanken, stänga den ute. Men hjärnan fungerar så att när vi försöker att inte tänka en tanke, kommer vi få fler sådana tankar.

Hjärnan fungerar så att när vi försöker att inte tänka en tanke, kommer vi få fler sådana tankar

Linda Jüris

Enligt henne ska man alltså i stället göra tvärtom, bara låta tanken få finnas i huvudet och fortsätta byta blöja.

– Vissa försöker undvika alla situationer där tanken uppstår för att man är rädd att man är pedofil eller att man tänder på en familjemedlem. Det är ganska vanligt att dra sådana slutsatser. De drabbade vill ju inte berätta om sina tvångstankar, utan bär dem inom sig och skäms något fruktansvärt. Men det går att lösa med rätt behandling.

Grundar sig på rädslor

En annan situation i livet som kan öka risken för tvångssyndrom är när vi av någon anledning växlar ner i tempo.

– Det kan vara människor som varit på gränsen till tvångssyndrom länge och som går i pension, förlorar jobbet eller är med om någonting annat som gör dem inaktiva, som sjukskrivning. Då bryter tvånget ut, för hjärnan får för lite stimulans och letar stimulans.

Tvånget baserar sig på våra grundläggande rädslor. En del är jätterädda för att de ska få en allvarlig sjukdom eller skadas. En annan grupp är rädda för att de ska råka smitta eller skada någon annan. En tredje grupp har religiösa tvång.

– Man kan vara rädd för att vara en hädare. Till exempel kanske man tvättar händerna och sedan blir rädd för att inte ha gjort det tillräckligt ordentligt, att gud inte är nöjd. Det brukar grunda sig på vad det står i heliga texter eller predikas. Det har visat sig att i de kulturer som har fler renlighetsritualer så är det vanligare att tvångssyndromet handlar om just det.

Vände och vred på allt i förhållandet.

Sofia led av relations-OCD - så blev hon fri från tvångstankarna

Går alltid att behandla

Alla former av OCD går att behandla. Den vanligaste behandlingen är kognitiv beteendeterapi (KBT) med så kallad exponering, där man konfronterar sin rädsla för exempelvis balkongen och stannar kvar där ute, trots ångesten. Med sig har man en psykolog.

– Behandlingen går ut på att man fortsätter med det man håller på med och upprepar det. Efter en tid kan patienten se situationen utifrån, att ”nu känner jag så här och det beror på detta”. Man lär hjärnan att balkongen inte är farlig. Det är väldigt viktigt att få behandling, för det går inte att leva ett normalt liv med tvångssyndrom. ●

Efter reklamen: Psykologen: Så kan du boosta din existentiell hälsa