Meny
recept
artiklar
Annons

10 frågor och svar om cancer i underlivet

Karin Bergmark är läkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och forskare på Karolinska institutet i Solna och Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hon är expert på gyncancer. Vi har ställt några frågor till henne.

Varje år får 2900 svenska kvinnor cancer i underlivet.

Varje år får 2900 svenska kvinnor cancer i underlivet.

Hur vanlig är underlivscancer?

Varje år diagnosticeras 2 900 nya fall. Det är då främst cancer i livmoderkroppen och äggstockarna, men även i livmoderhals, slida och blygdläppar. Varje år dör 1 000 kvinnor i gyncancer.

Vem drabbas?

Livmoderkroppscancer drabbar främst efter menopausen. Övervikt, diabetes och låg ämnesomsättning är riskfaktorer. Äggstockscancer kan drabba alla åldrar men oftast efter klimakteriet. Flera graviditeter och p-pilleranvändning kan skydda. Cancer i livmoderhals och slida drabbar alla åldrar, men antalet har sjunkit sedan cellprovtagningar infördes för 40 år sedan. Blygdläppscancer drabbar mest äldre, men ökar nu hos yngre beroende på sambandet med HPV-infektion.

Vad är en HPV-infektion?

HPV är ingen sexuell sjukdom utan ingår i en normal virusflora. 90 procent kommer i kontakt med detta virus, som kan ge cellförändringar och cancer, oftast på livmoderhalsen, men även virusorsakad blygdläppscancer. Nu får alla flickor HPV-vaccinering före sexdebuten. Vi andra får lita på cellprovtagningar.

Är det bra med HPV-test?

Man ska inte göra hemmatest. Det skapar helt onödig oro eftersom väldigt många har viruset utan att någonsin få cancer.  Ett HPV-test görs på sjukhus om man har cellförändringar. Om det då visar att man har HPV ska man hålla koll så att det inte utvecklas till cancer. Har man inte HPV är cellförändringen troligen ofarlig.

Vilka är symtomen på underlivscancer?

Livmoderkroppscancer: Blödningar, vilket man ju inte ska ha efter menopaus. Äggstockscancer: Diffusa buksymtom som svullnad, förstoppning eller gaser. Ofta utreds tarmbesvär först vilket kan fördröja upptäckten. Blygdläppscancer: Först ofta som ett eksem: huden/slemhinnan blir sårig, irriterad eller får små knölar. Yngre går ofta snabbt till gynekolog, medan äldre väntar, kanske för att underlivet känns ”privat” och skamligt, eller för att äldre ändå brukar få besvär med slemhinnorna.

Hur är prognosen för de olika typerna?

Livmoderkroppscancer har bra prognos. Fyra av fem klarar sig. Äggstockscancer är sorgebarnet. Hos den fjärdedel där cancern upptäcks tidigt är prognosen god, 60 procent klarar sig. Vid senare upptäckt är överlevnaden lägre. Livmoderhalscancer har mycket god prognos, vid tidig upptäckt klarar sig 90 procent, och totalöverlevnaden är 70 procent. Blygdläppscancer har relativt god prognos vid tidig upptäckt.

Hur påverkas man av behandlingen?

Alla drabbas akut, kroniskt drabbas många. Grundbehandlingen är kirurgi. De fysiska förändringarna kan ge psykiska och känslomässiga men. Livmoderkroppscancer: Vid tidig upptäckt opereras ofta bara livmodern bort. Ibland ges även förebyggande strålbehandling i slidans övre del och yttre strålbehandling mot bäckenet. Studier pågår om man ska ge även cellgifter. Äggstockscancer: Först opereras så mycket som möjligt bort, oftast livmoder, äggstockar, äggledare och den fetthinna som ligger framför tarmarna. Sedan ges cellgifter mot tumörer på bukhinnan. Återfall behandlas med cellgifter. Livmoderhalscancer: Opereras vid tidig upptäckt. Ibland ges strålbehandling direkt, i annat fall strålar man efteråt. Ofta ges då även cellgifter. Sterilitet är en påtaglig biverkan. Blygdläppscancer: Opereras. Vävnad tas bort med god marginal vilket kan förändra utseende på könsorganet. Ibland kan det leda till både urinvägs- och tarmstomi, ”påse på magen”.

Hur påverkas sex- och känslolivet?

”Jag är densamma men min kropp är inte densamma”, säger många drabbade kvinnor. Hur mycket man påverkas kan bero på vilken relation man haft innan och vilken behandling man fått. Ett litet kirurgiskt ingrepp ger mindre problem, att ta bort hela livmodern och äggstockarna kan ge större problem. Vid livmoderhalscancer opererar man oftast bort livmoderkropp, livmoderhals, omkringliggande stödjevävnad och en bit av slidan. Just där går nerverna ner till slidan. Slidan kan bli förkortad, trång och okänslig, vilket i sig föder olust. Om nerverna är skadade blir man inte heller lika våt eller stimulerad av sex rent fysiologiskt.

Att ta bort äggstockar och livmoder gör att östrogen- och testosteronproduktionen minskar eller upphör, vilket kan påverka sexlusten.

Slemhinnorna i underlivet kan bli irriterade och sköra, dels av sänkt östrogenproduktion, dels av strålbehandling.

Kirurgi och främst strålbehandling kan ge problem med urin- och tarmtömning. Man kan få förstoppning, diarréer, ibland påse på magen, blir osäker och känner sig ofräsch. Operationer kan ge nervskador som gör att man blir allmänt okänslig i och runt underlivet. Det känsliga samspelet mellan tankar och sexliv störs. Man känner sig stympad, är ingen ”riktig kvinna” längre.

Hur kan behandlingen förbättras?

Det är viktigt att gynekologer och onkologer vågar prata öppet om biverkningar, inte bara om överlevnad och effekter av behandlingar.

Äggstockscancer upptäcks ofta väldigt sent. Det behövs utbildning av sjukvårdspersonal så att man tar med även denna diagnosmöjlighet vid diffusa buksymtom genom att oftare göra gyn- och ultraljudsundersökning och ta blodprov.

Man kan också minska strålbiverkningarna för att ge bättre livskvalitet och högre överlevnad. Det finns i Europa, främst i Wien, tekniker vid inre strålbehandling (brachyterapi) som ger högre stråldoser mot till exempel livmoderhalsen och mindre mot omgivande vävnad som tarm och urinblåsa. Jag önskar att vi får dessa tekniker till Sverige.

Vad är Venusmottagningen?

Det är ett utvecklingsprojekt finansierat av Cancerfonden på Radiumhemmet vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna där jag är projektledare. Specialutbildade sjuksköterskor ger information om hur sjukdom och behandlingar påverkar kropp, psyke och kärleksliv vid gyncancer. De instruerar om hjälpmedel, till exempel dilatorer som tänjer slidan efter strålbehandling.

Gyncancer är så tabu- och skambelagt att många inte pratar om det. Här ordnas samtal där man kan ventilera oron för återfall, hur relationer påverkas, hur man själv förändras. Man kan ta med sin partner. Det är tyvärr inte ovanligt med separationer vid till exempel livmoderhalscancer, antingen blir man lämnad eller väljer själv att lämna. Att få prata med sin partner om hur förutsättningarna för sexualitet och samliv förändrats gör att man kan hitta lösningar tillsammans.

Av Monika Brannäs
Bild: Thinkstock



Annons


Annons

  • sussie

    Upptäckte idag att jag har vita hudförändringar på insidan av blygdläpparna,de känns hårda,ser ej ut som kondylom..

  • maya

    hej! jag har ont i underlivet jag bloder varje 2 veckor läkare sakt kanske det va cancer dom tagit prov om 2veckor ska jag få svar men jag är rädd

  • Jag har upptäckt att jag har som nån liten hård knöl nästan emellan benet och underlivet och jag är orolig för vad de kan vara.. och om det finns något jag själv skulle kunna göra?

  • !!!!!!!!

    Jag har märkt att jag har en knöl i underlivet. Den är ganska hård och om man tar på den gör det ont och det gör också ont om något kommer emot t.ex. Troskanten. Är det här nåt tecken på cancer??

Visa alla kommentarer


Annons

Nytt om Medicin






Annons