Nyttiga snacksNyttiga receptNyttig frukostNyttiga mellanmålNyttig julmat

Nya sättet att bota och förebygga din allergi

27 mar, 2010 
Annons

Vår och grönska betyder röda ögon, klåda och nysningar för miljoner svenskar. Senaste nytt är att göra kroppen immun mot allergi. Höjdhopperskan Emma Green är en av dem som har blivit frisk med allergivaccin.

Ögondroppar, nässprej och piller har länge varit allergikernas livlina för att lindra symtomen. Någon bot mot allergier finns ännu inte. Men det går att vänja sig vid det man är allergisk mot och må bättre. I dag finns nya behandlingsmetoder som minskar eller helt tar bort allergiska reaktioner.

Metoden kallas hyposensibilisering. Den innebär att kroppen gradvis under lång tid får vänja sig vid allergenet, det allergiframkallande ämnet. Immunsystemet ”programmeras om” så att den allergiska reaktionen uteblir. Vanligast är sprutor, allergivaccinering, men det finns även tabletter. Eller att man äter små mängder av det födoämne man är känslig för.

Men hur långt har man kommit med allergivaccinering inom sjukvården? Vi ställde några frågor till professor Gunilla Hedlin, Karolinska universitetssjukhuset i Solna, som är expert på ämnet:

Annons

Vad är egentligen allergivaccination?

– Det är den vanligaste formen av hyposensibilisering. Genom att spruta in ämnet man inte tål i små doser under lång tid bygger kroppen upp en tolerans mot ämnet.

Hur går det till?

– Man får en spruta, eller flera sprutor om man är allergisk mot flera ämnen, i underhuden, i början en gång i veckan, sedan glesare. Behandlingen tar minst tre år.

Hur många blir bättre?

– Åtta av tio blir bättre eller helt bra.

Vilka kan få sprutor?

– I princip alla som har luftburna allergier som pollen-, katt-, och kvalsterallergi eller geting- och bistick. Hittills är det patienter som fått remiss till allergispecialister som blivit vaccinerade, men många fler borde kunna bli det. En annan injektionsbehandling, Xolair, ges till allergiker med svåra besvär. Den är väldigt dyr och används inte så ofta.

Hur länge har metoden funnits?

– I ungefär 100 år men det är först de senaste 25–30 åren man kunnat dosera vaccinet på ett säkert sätt. Men fortfarande får man räkna med mindre allergiska reaktioner vid behandlingen.

Annons

Hur bygger man upp toleransen?

– Vid allergivaccination produceras stora mängder IgG-antikroppar som sannolikt minskar de skadliga IgE-antikropparnas effekt. Dessutom blockeras frisättning av histamin och andra skadliga substanser, och den allergiska reaktionen försvagas eller uteblir.

Hur fungerar vaccinationstabletterna?

– Tabletten Grazax finns mot gräspollenallergi. Den har lite annorlunda verkningssätt och kan provas för sig eller om vaccinet inte biter. Forskning pågår för att få fram nya tabletter. Bland annat har man i en stor klinisk studie använt en vaccinationstablett mot kvalsterallergi som lindrade besvär hos astmapatienter.

Måste behandlingen ta flera år?

– Forskare har provat att ge sprutorna i lymfkörtlarna på kattallergiker. Då har behandlingen bara tagit några månader och man har behövt ge färre sprutor.

Emma Green: Jag blev allergifri med vaccin

Höjdhopperskan Emma Green var allergisk mot björkpollen och gråbo, en sorts ört. Varje vår började näsan rinna, ögonen satte i gång att klia och nysningarna kom som ett brev på posten.

Annons

– Jag tog både receptbelagda och receptfria mediciner i form av tabletter, nässprej och ögondroppar, men de hjälpte inte så mycket.

Att träna och tävla utomhus när våren och sommaren är i full blomning var en plåga. Hösnuva gick inte ihop med elitidrott på högsta nivå.

Men nu slipper Emma besvären. Det var hennes mamma som tipsade båda sina barn om att det fanns vaccination.

–Min bror är också allergisk och vi fick båda komma till allergimottagningen i Kungsbacka och få sprutor. Även om behandlingen med sprutor i sin helhet tog flera år så var det värt det.

Det fina med vaccinbehandlingen är att den hjälpte snabbt. Redan första året försvann nästan alla besvär. Nu har det gått flera år sedan vaccineringen avslutades och resultatet håller i sig. I dag märker Emma knappt av sin hösnuva.

– Men jag är inte helt bra. I somras kände jag ingenting men för två år sedan var det besvärligare. Jag tror att det var en svår pollensäsong och att jag reagerade på annat pollen än det jag vaccinerats mot.

Av Anna Björe


Annons