Motionsmyter – vad är sant och inte sant?

Ibland har du lust att träna – men bör låta bli. Andra gånger är träning det sista du vill – men är just det du behöver för att må bra! MåBra:s Personliga Tränare Katarina Woxnerud reder ut vad som är sant och osant.

När är det läge att skippa träningen? Här får du svaret.

Strunta i motionen…

…dagen efter en blöt fest
Dagen efter en blöt fest har kroppen fullt upp med att bryta ner alkohol och få ut gifterna ur systemet. Då kan den inte tillgodogöra sig eventuell träning. Fettförbränningen är dessutom nedsatt, så det tjänar inte så mycket till om du känner för att jogga bort extrakalorier. Även koncentrationen är nedsatt när man festat – så skaderisken ökar om du tränar.

…när du har ont i halsen
Att ha ont i halsen är ett varningstecken – både vad gäller konditions- och styrketräning. De bakterier som orsakar halsinfektioner kan spridas i kroppen om du tränar och kan i värsta fall hamna i hjärtmuskeln. Ta det lugnt i några dagar vid halsont eller hosta där du får upp slem. Är du osäker? Vänta hellre en extra dag eller konsultera en läkare för råd.

…när du är superstressad
Hård stress som pågår under lång tid frisätter nedbrytande hormoner i kroppen. Och eftersom en nedbrytning och uppbyggnad aldrig kan ske samtidigt så vinner de nedbrytande krafterna. Att träna för att bygga upp kroppen är alltså meningslöst under perioder av hård stress. Upplever du dessuto

m träningen som ännu ett måste ökar du kanske nedbrytningen ytterligare.

…när du har tränat sex dagar i rad
Det är när du vilar som kroppen återhämtar sig och tillgodogör sig den träning som du har utfört. Att endast träna bryter ner kroppens vävnader och du blir inte starkare – tvärtom. Minst en dag i veckan ska innebära vila.

…när du har feber
Feber innebär att kroppen bekämpar en infektion. Att träna då belastar kroppens immunförsvar ytterligare och du kan bli sämre. Dessutom ger träningen inget.

…om du blir yr och illamående under passet
Yrsel och illamående under träningen kan innebära att du tar i för hårt. Eller så kanske du håller på att bli sjuk. Dra ner på tempot eller avbryt passet.

Satsa på motion…

….när du är trött och håglös
Motion sätter fart på blodcirkulationen och du blir pigg direkt. Ett motionspass kan alltså bota allmän trötthet och håglöshet. När du rör på dig får du dessutom en endorfindos som gör dig lyckligare. Och motionerar du utomhus gör dagsljuset dig ännu piggare.

…när du har mensvärk eller PMS
Lättare mensvärk förbättras av den ökade blodcirkulationen som motion innebär samtidigt som motionen får musklerna i området att slappna av. Även PMS (premenstruella symtom) som trötthet, svullnadskänsla, huvudvärk och irritation kan förbättras med hjälp av motion. Undvik dock motionsformer som ställer stora krav på balansen eftersom denna kan vara nedsatt dagarna före mensen.

…när du har lite ont i ryggen
Studier visar att det hjälper att hålla i gång med till exempel promenader och vardagliga fysiska aktiviteter när man har ont i ryggen. Man blir fortare frisk och risken minskar för att det onda ska bli bestående. Att bara vila eller ligga till sängs kan förvärra värken. Regelbunden motion – framför allt styrketräning – är bästa receptet för att undvika ryggont.

…när du är småstressad
Motion kan få stressen att försvinna. Det viktiga är att du inte upplever träningen som ytterligare ett stressmoment. Träna en halvtimme på en nivå som känns behaglig och undvik aktiviteter där du tävlar mot andra, som bollsporter. Det är framför allt den regelbundna motionen som utförs varje dag som sänker stressen.

…när du är ledsen och nere
Om du känner dig deppig hjälper aktiviteter som innebär rytmisk andning, till exempel raska promenader och joggning. Under själva motionspasset frisätts endorfiner, kroppens eget morfin, som gör dig gladare och mer harmonisk. Framför allt om du motionerar regelbundet. Om man är van vid denna endorfinkick och mentala paus – som ofta vana motionärer är – sjunker humöret lätt när man inte får sin motionsdos.

…när skuldrorna och nacken ömmar
När musklerna arbetar dynamiskt i stora rörelser ökar blodcirkulationen till dem i takt med att de rytmiskt spänns och slappnar av. Hög muskelspänning som exempelvis beror på ensidig belastning, monotona rörelser eller stress kan då släppa och försvinna. Kontrollera att skuldrorna är sänkta och i neutral position när du motionerar. Töj gärna musklerna efteråt.

0