Ångest – 10 saker du borde veta
Ångest är något som nästan alla upplever någon gång i livet. Det som varierar människor emellan är antalet gånger och styrkan i ångestkänslorna.
Det någon med ångest kan uppleva är bland annat tryck över bröstet, snabbare hjärtrytm, muntorrhet, känsla av klump i magen, yrsel och muskelsvaghet. Och då ska vi inte prata om panikångest – som kan yttra sig genom allt från andnöd till diarré.
Trots att både ångest och depression är ämnen som börjar gräva sig ur tabugropen, så är vägen mot förståelse lång. Här listar vi 10 saker du kanske inte visste om ångest.
Det här kan din ångest försöka säga dig
1. Alla oroar sig
Ångestsyndrom är det vanligaste problemet när man pratar om mental ohälsa. Kvinnor lever med det i större utsträckning än män, och beräknas ha det i 15 procent av sin livstid.
2. Olika typer
Det finns sex olika typer av ångest: Panikångest, tvångstankar, generell ångest, social fobi, specifika fobier och posttraumatisk stress.
3. Symptom
De flesta upplever ångest i någon form innan de ens fyllt 21, enligt The National Alliance on Mental Illaess. De vanligaste symptomen är att man är spänd, andfådd, har svårt att sova, svettas och att hjärtat slår hårdare.
4. Utbredning
Ångest är vanligare i industriländer än i utvecklingsländer, och amerikaner tros toppa listan globalt. Forskare tror att anledningen är 1. Att vi i större utsträckning identifierar sig med materiella tillhörigheter och 2. Att vi bedöms mer efter prestation nu än förr.
5. Orsaker
Forskare tror att de två viktigaste faktorerna bakom ångest är gener och stress. Studier har visat att en person med mer ångest än normalt ofta har fler i släkten med samma problem. Ångest kan också komma efter tillfällig stress eller trauma, som om ett dödsfall, olycka eller våld.
6. Hjärnan
Ångest kan också vara ett resultat av låga halter serotonin i hjärnan. Serotonin är en signalsubstans som reglerar välbefinnande, sömn, oro, mättnad och smärta. Nya studier visar dock att sambandet kan vara det omvända – att ångest och depression kan leda till serotoninbrist. Här behövs ytterligare forskning, vilket kanske kan leda till bättre behandlingar i framtiden.
7. Åtgärder
De i dag vanligaste behandlingarna mot ångest är psykoterapi, receptbelagda läkemedel, oftast betablockerare och antidepressiva, och ”livsstilsförändringar” som meditation och andra avslappningsövningar. Men vad som är den bästa behandlingen bör bestämmas efter personens behov.
8. Diagnos
En person som har ångest och besöker en läkare börjar inte sällan utredas för andra sjukdomar, ofta kopplade till hjärta och sköldkörtel. Symptomen för ångest kan nämligen likna de vid hjärtfel och hypertyreos.
9. Vad du inte ska säga till någon med ångest
Om någon i in närhet berättar att hen lider av ångest – kom inte med rekommendationer om yoga och meditation om du inte är dennes läkare. Det funkar inte för alla. Skippa också alla antaganden, jämförelser och tips – du vet inte vad som faktiskt är bäst för just den här personen.
10. Stigmat
Mental ohälsa är 2016 fortfarande ett tabu. En studie från år 2000 visar att personer med ångest ofta får fel diagnos och fel behandling på grund av negativa attityder, både hos allmänheten och branschen. Psychology Today rapporterade att stigmat kan leda till utanförskap, sämre stöd från samhället, sämre livskvalitet och sämre självförtroende.
Genom att belysa fakta kring ångest, stress och depression hoppas vi kunna arbeta för att lösa upp stigmat och göra livet lättare för de personer som lever med det här varje dag.
Källa: Medical Daily, 1177 Vårdguiden, Psykologiguiden