Släng EJ! Antikexperten om vardagssakerna som kan ha stort värde
Under pandemin har antalet människor som ”döstädar” hemma ökat markant, visar en undersökning utförd av PFM Research på uppdrag av Metropol Auktioner. Begreppet myntades av författaren och "kruttanten" Margareta Magnusson, som för några år sen skrev boken Döstädning: Ingen sorglig historia. Boken blev snabbt en succé och har sen dess köpts ut av över 20 länder.
Den här trenden är också något antikexperten Jani Andersson märkt av. Han är VD för Metropol Auktioner, vilka under det senaste året besökts av allt fler med ett ökat intresse för att värdera sina gamla saker.
Här är hans bästa riktlinjer när det kommer till vilka saker som kan vara värt något, och vad du kanske inte kan hoppas allt för mycket på.
Döstäda inte samma sak som att dödstäda
Döstädning kan låta både tungt och laddat, i själva verket handlar det bara om att leva lite mer återhållsamt – och låta ens gamla prylar få nytt liv någon annanstans. Att rensa hemma, ge bort, sälja eller skänka saker blir alltmer populärt i vårt cirkulära samt alltmer miljömedvetna samhälle.
Att döstäda är alltså inte samma sak som att dödstäda, förklarar Margaretha Magnusson till vår systersajt Allas. Dödstäda är det barnen och barnbarnen tvingas göra efter att man gått bort, medan döstäda är en sorts livsstil som handlar om att ha ordning och en medvetenhet kring det man äger och dess värde. På så sätt undviker man att ens nära och kära lämnas med ett berg med ”värdelösa” prylar dagen man lämnar jordelivet, förklarar Margaretha.
Antikexpertens bästa tips – detta är eftertraktat
Ett generellt råd menar Jani Andersson är att alltid ta hjälp av en erfarenhet expert innan man säljer, skänker eller slänger något. Är man inte bevandrad inom området själv så finns det alltid en risk att man gör sig av med något värde.
– Allt är ju inte guld som glimmar. Men inte alldeles sällan har föremålet ett helt annat värde än det man trott, säger han och fortsätter:
– Ofta har mycket av det som "förr" betraktades som värdefullt gått ner rejält i värde medan mycket av det som "förr" betraktades som vardagsföremål, som exempelvis matserviser och vardagsdesign från 50/60-talet, blivit eftertraktade samlarobjekt.
”Majoriteten blir oftast glatt överraskade”
Även ärvd gammal konst, tavlor och prydnadsföremål som bara står på vinden eller i förrådet och stjäl plats rekommenderar han alla att få värderat. Han vittnar om fall där folk fått mellan 10–30 000 kronor för tavlor de inte visste var värda något.
– Det är förvånansvärt många som faktiskt inte har koll. Det kan vara en tavla eller servis man ärvt av sina mor och farföräldrar som ställts av sen lång tid tillbaka, eller en gammal Ikea-möbel som man glömt att man har på vinden. Det är ungefär 50/50 som har fel uppfattning om en pryls värde eller ingen koll alls. Men majoriteten blir oftast glatt överraskade.
Spara inte på värdefulla saker för länge
Jani vill dock betona att ett värde inte alltid håller över tid, och att det ibland leder till att folk blir besvikna.
– Det händer ibland att man sparat något måleri eller konstverk under en lång period som var av värde då, som en slags pensionsförsäkring. Det här värdet kan idag ha sjunkit och man borde kanske skulle ha sålt av den för 20 år sedan exempelvis. Sådana besked sker också och dem samtalen är inte lika roliga.
