Marie Göranzon om att åldras: “Känns som att jag har 30 år kvar”
Förra våren reflekterade skådespelaren Marie Göranzon, 79, om ålder. Utöver att hon kom fram till att hon känner att hon har ungefär fyra år av arbete kvar i kroppen slog hon fast att det fanns ett större intresse för äldre människor förr.
– Man var intresserad av att prata med äldre skådespelare men i dag är det inte någon som frågar någonting. Man kommer in på Dramaten och det finns inte en enda ung skådespelare som ställer en fråga. Sedan var väl det här hierarkiska inte nödvändigt, att man skulle niga och bocka för alla som var äldre, berättade Marie Göranzon i en stor intervju med Femina i fjol.
Marie Göranzon berättar att hon ser fram emot sina lediga dagar som pensionär, och att hon planerar sluta arbeta om ett par år.
– Jag har satt upp några punkter, om minnet och kroppen håller och man fortfarande vill ha mig. Då har jag tänkt mig tre år till, kanske fyra. Jag tänker väl att det skulle vara skönt att få några friska år utan att jobba, säger hon.
Marie Göranzon: ”Jag känner mig som 45 år”
– Men det är konstigt att prata om för det känns samtidigt som att jag har 30 år kvar. En ålder går inte att förstå. ”Jag känner mig som 30 år inuti”, sa min mamma och jag tänkte ”vilket tjafs”, men det är det ju inte. Jag känner mig som 40 eller 45 kanske, en otroligt vital ålder där det nästan är bäst att leva. Då stannar man där och på ett sätt kanske det är bra, att man tror att man är där.
Marie Göranzon om vändpunkten när hon fyllde 50 år
Den andra mars är Marie Göranzon tillbaka på Dramaten igen för första gången på sju år, då hon ska spela fröken Julie i teatershowen med samma namn. På Lilla scenen kommer vi även få se Krister Henriksson och Per Svensson.
I samband med den stundade premiären ger Marie Göranzon en intervju i Dagens Nyheter. Där berättar hon att hon gärna sätter ner foten när hon ser orättvisor, men samtidigt förklarar hon att hon ibland valt att ducka konflikter, då hon ofta känt att hon måste vara andra till lags, säger hon till tidningen.
– Rädslan berodde inte på någon människa eller någon särskild omständighet. Jag tror att jag föddes med en rädsla i kroppen att inte räcka till, men den har väl varit en drivkraft också, säger hon och gör klart att hon förändrats och tuffat till sig med åldern.
– Ja, allting som jag gjorde förut gör jag mycket mindre av nu. När jag var så där 50 år insåg jag att man faktiskt inte räcker till, till allt. Det är ingen idé att kämpa så att man sliter ut sig. Man måste styrsla sig ibland, som Lars Norén sade till mig en gång när vi repeterade Dödsdansen. Nu gör jag så mycket jag orkar och vill. Räcker inte det får det vara. Ingen behöver längre säga till mig: ”Vad duktig du är, Marie.”
Foto: TT
