Nu kan du lära dig ny dialekt på högskola – vilken hade du valt?

Det finns ett ökat intresse att lära sig dialekten där man bor, verkar det som. I alla fall om man ser till hur snabbt platserna på nybörjarkursen i malungsmål, vid Malung folkhögskola, gick åt. Kursen behövde utökas med platser redan inför utbildningens första kursstart – och det finns även en väntelista med fler intresserade.

– Det här är den roligaste kursen jag haft under alla mina år som lärare, säger Inger Döhl, som har hand om kursen malungsmål, till SVT.

Se också: Vinn förhandlingen med kroppsspråket – 5 tips

Efter reklamen: Vinn förhandlingen med kroppsspråket, 5 framgångsrika tips

Varför vill man lära sig en ny dialekt?

Kursen har lockat folk från hela Sverige. Men den allra första att anmäla sig till kursen var Reza Ahmadi från Iran. Han kom till Sverige 2015 som flykting från Afghanistan, men planerar nu att stanna på orten där han fått jobb inom vården. I en intervju med SVT får han frågan om varför han går kursen, varpå han svarar:

– Det blir lättare att komma in i samhället om jag kan malungsmål. Om jag ska jobba med och komma i nära kontakt med äldre människor så är det jätteviktigt att lära sig malungsmål, säger Reza Ahmadi.

Hur många dialekter har vi i Sverige?

Enligt Institutionen för språk och folkminnen, ISOF, går det inte att uppge ett exakt antal dialekter. Anledningen till detta är primärt att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en annan slutar. Språkforskare har dock, utifrån ett antal viktiga dialektdrag, kunnat dela in dialekterna i större huvudområden. Dessa huvudgrupper är sydsvenska mål, götamål, sveamål, gotländska mål, norrländska mål, östsvenska mål.

Vet du hur man uttalar Worcestershiresås eller tror du det bara?

Quiz: 8 vanliga ord de flesta uttalar fel – har du koll?

Utmärkande ord för respektive dialekt

På ISOF hemsida finns tydliga beskrivningar av vad som utmärker samtliga dialektgrupper i Sverige, samt vart de framförallt talas. Där går också att återfinns en hel del roliga och utmärkande uttryck för respektive mål:

Sydsvenska mål

Talas främst i delar av: Blekinge, Skåne, södra Halland, södra Småland

• bakanför (bakom, används mest i Småland)
• fnatta sig (klia sig)
• fälleben (krokben)
• grina (skratta)
• hialös (otålig, hejdlös)
• hutta (kasta)
• klyddigt (besvärligt, struligt, används mest i Skåne)
• krabba/krabbi(g) (krångla/krånglig, används mest i Småland)
• rälig (ful, otäck, äcklig)
• lase (trasa)
• mög (smuts, något som är dåligt, används mest i Skåne och Halland)
• mölla (väderkvarn)
• vispa/vespa (geting)

Götamål

Talas främst i delar av: Bohuslän, Dalsland, Göteborg, norra Halland, norra Småland, Sydvästra, Östergötland, Värmland, Västergötland

• bôna ’liten kälke’ (används mest i Göteborg)
• dret, drit ’skit’ (används även i Norge)
• exter ’dumheter, spratt, upptåg’
• glingt ’halt, halkigt’ (används mest i Värmland och Dalsland)
• gôr- ’skit, var; används förstärkande: jätte-, väldigt-’ (i sammansättningar som gôrbra)
• Göta Petter ’mildare kraftuttryck: jisses, jösses’
• la ’väl’
• måckel ’person man avundas; ”lyckans ost”’ (används mest i Göteborg)
• möe ’mycket’
• rotabagge ’kålrot’
• sa/sulle ’ska/skulle’ (används mest i Västergötland)
• åpen ’glupsk, girig’
• änna ’liksom’
• öfsadrôp ’takdropp’

Ebba fick inte heta Blåjeans – här är fler namn som fått nobben av staten.

T-rex eller Fisen? 50 udda namn som fått avslag från Skatteverket

Sveamål

Talas främst i delar av: Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Nordöstra Småland, Närke, Södermanland, Uppland, Västmanland, Öland, Östergötland

• bakanför ’bakom’ (används i Småland och på Öland, men även i Norrland)
• bubba ’bära någon på ryggen’
• så dan-t ’så hemskt, besvärligt, smutsigt’ (mest i Östergötland)
• e ’inte, i nekande uttryck, i till exempel inte vet jag e’ (vanligt i Uppland med flera)
• eller ’i nekande uttryck, i till exempel inte vet jag eller’ (vanligt i Gästrikland och Hälsingland)
• flia ’tina, smälta, värma upp’ (vanligt i Uppland, men även på Gotland)
• föll ’väl’
• händig ’konstig’ (används i Gästrikland)
• glana ’titta’ (vanligt i Östergötland)
• horva ’åker, äng’ (används mest på Öland)
• hänna/hännä ’här, hit, i till exempel änt dä fint hännä, ’visst är det fint här’
• höj/hoj ’hej’
• i bak ’i baksätet (på bilen)’ (används i Uppland)
• i fram ’i framsätet (på bilen)’ (används i Uppland)
• ivrig ’orolig, rädd’ (vanligt i Närke och Södermanland)
• karta ’klättra’ (används mest i Södermanland)
• karig/kärig ’kaxig’ (används i Stockholm)
• lär ’måste, i till exempel du lär göra det ’du måste göra det’ (mest i Gästrikland och Hälsingland)
• norsylingar ’fisken nors’ (används i Närke, Östergötland, Västmanland)
• rackri(g) ’busig’ (mest i Östergötland)
• snarskank ’krokben, i uttrycket lägga snarskank, ’lägga krokben, fälla någon’
• sunsa ’suga upp vätska’ (mest i östra Småland)
• träligt ’tråkigt, trist, besvärligt (vanligt i Närke, Södermanland och Östergötland)
• tula ’kela, smeka, tala smekande’ (används i Uppland)
• tynnre ’tunnare’ (mest i Uppland och Södermanland)
• åcken ’vilken’
• åggig ’sur, tjurig, grinig’ (används i Västmanland)

Gotländska mål

Talas främst på: Gotland och Fårö

• ben (fot)
• bodi (affären)
• glida (åka iväg)
• i nättres (natten som varit, förra natten)
• kellinge (min fru,frugan)
• lamm (får)
• otendag (eftermiddagsfika, mellanmål)
• pinnsvin (igelkott)
• sakran (förbaskat)
• snupp (ögonblick)
• sork (pojke)
• svidi(g) (tjurig, sur, arg, grinig)

Logopederna ger sina bästa tips och slår hål på myterna om barn och språk.

Vanliga misstagen vi gör när vi pratar med våra barn

Norrländska mål

Talas främst i delar av: Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland

• bängla (strula, tjorva)
• fara (åka, resa, gå, alla sätt att ta sig någonstans)
• gatt (var tvungen)
• gitt (måste, är tvungen)
• harta (hälften)
• he (ställa, lägga, sätta)
• hurven (kall, smått frusen)
• huvvaligen (usch)
• hänna/jänna (här)
• karra (godis)
• kuse (insekt, småkryp)
• leva om (vara högljudd, väsnas)
• nalta (lite grann)
• pumla (julgranskula)
• pärer (potatis)
• sekig (långsam)
• sno om (vända om)
• tjå sig (lugna sig)
• vara lämmen (ha träningsvärk, vara öm i kroppen)

Östsvenska mål (Finlandssvenska)

Talas främst i: Finland och Estland

• eftis (fritids)
• fastlagsbulle (semla)
• franskisar (pommes frites)
• halare (overall)
• håsa (stressa, slarva, skynda)
• kiva (kul, trevlig, bra, skojig)
• kännspak (karakteristisk, lätt att känna igen)
• lägga/sätta bakom örat (komma ihåg, lägga på minnet, tänka på)
• rådda/rådda till (stöka/stöka till, förvirra, strula till)
• råddig (rörig, stökig, virrig)
• semla (fralla, macka)
• söka (hämta)
• tupp/vessa (toa)
• örfil (kanelbulle)

Vilken dialekt tycker du mest om?

Källa: SVT, ISOF
Foto: TT