Åderbråck efter graviditet – borde jag söka vård?
Fråga: Jag är en kvinna på 40 år som har en fråga om åderbråck på benen. Åderbråcken uppstod när jag var gravid med mitt första barn vid 26 års ålder och förvärrades sedan under min andra graviditet – trots användande av stödstrumpor.
Jag har inte direkt besvär, men det ser inte så snyggt ut. Jag är frisk i övrigt och äter inga mediciner. Tror du att jag rent medicinskt behöver göra någonting åt åderbråcken på benen? Kommer åderbråcken att förvärras med åldern? Skulle du rekommendera att jag söker vård för dem? /Pernilla
Christina Lundell
- Christina Lundell är ST-läkare i allmänmedicin och svarar på medicinska frågor från våra läsare.
- Vid sidan av sitt vanliga arbete som leg. läkare på en vårdcentral i Bromma forskar Christina om kvinnohälsa vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Läkaren Christina Lundell svarar: "En kosmetisk fråga"
Ungefär var tredje vuxen svensk har större eller mindre åderbråck. För många skapar de inte några besvär, medan andra kan få kraftigt nedsatt livskvalitet.
Du skriver att de inte besvärar dig här och nu vilket gör dem till framförallt en kosmetisk fråga. Är du inte själv orolig så behöver du inte söka vård för dem. Men om åderbråcken börjar göra ont, om du får myrkrypningar, tyngdkänsla, missfärgade, svullna ben eller rentav sår så finns det medicinska skäl att ta bort dem. Då kan du få hjälp via landstinget.
Det kan vara svårt att avgöra om man uppfyller kriterierna för landstingsfinansierad åtgärd eller inte. Det finns också ett visst mått av godtycklighet och regelskillnader mellan regionerna, åderbråck är ett område där man i nationella riktlinjer försöker skapa en högre samsyn för att alla ska få lika vård.
Om du väljer att avvakta med att få en bedömning finns det en del praktiska råd som kan minska risken för besvär i framtiden. Stödstrumpor, som du redan använder, är en god idé. Många skaffar stödstrumpor men har dem sedan liggande i strumplådan där de inte gör någon nytta. Unna dig att köpa flera, snygga, och ha dem på dig alla dagar. Att fortsätta med en bra livsstil, att hålla i gång muskelpumpen i vaden genom fysisk aktivitet under dagen, att inte röka och se till att ha benen i högläge lite nu och då är andra goda vanor för att skydda sina kärl och vader.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT/Shutterstock