Fråga psykologen Fråga läkaren Fråga KBT-terapeuten Fråga relationsexperten Fråga träningsexperten

Jag har kräkfobi – hur ska jag kunna vakta mitt barnbarn?

28 apr, 2023
Mormor håller bebis i soffan
Läsaren har hållit sin kräkfobi hemlig för sin dotter under alla år. Nu har hon blivit mormor och är orolig för att ta hand om barnbarnet och vet inte vad hon ska säga. KBT-terapeuten Nathalie Siljerud Joo ger råd.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Fråga: Hej! Jag har en känslig fråga som jag inte vågar ta upp med min dotter. Saken är den att jag lider av kräkfobi. När vår dotter växte upp och var magsjuk tog alltid min man hand om henne. Åren gick och min kräkfobi blev en välbevarad hemlighet mellan mig och maken.

Här är de 5 vanligaste fobiernaBrand logo
Här är de 5 vanligaste fobierna

Nu har dottern fått en son, alltså mitt barnbarn och jag älskar att vara barnvakt. Men rädslan för att mitt barnbarn ska bli dåligt medan jag vaktar honom gör mig skräckslagen. Vad ska jag göra? Min man och jag är skilda sedan flera år tillbaka och om jag berättar om kräkfobin för dottern kommer hon tro att jag ger en dålig ursäkt för att slippa sitta barnvakt. Hon kommer säkert undra varför jag inte berättat om fobin tidigare. / ”Olycklig mormor”.

Annons

Nathalie Siljerud Joo

  • Nathalie Siljerud Joo är legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning. Hon svarar på frågor om bland annat relationer, inre välmående, personlig utveckling, depressioner och ångest.

KBT-terapeuten Nathalie Siljerud Joo svarar: ”Viktigt att ta fobin på allvar”

En fobi kan i dess allvarligaste form ta över livet. Det kan leda till att relationer blir lidande och att den drabbade känner mycket stark ångest. Därför tänker jag att det är viktigt att ta fobin på allvar. Jag hör att kräkfobin har blivit ett stort problem för dig, så pass att det skapar stark oro i barnvaktssituationer. Å ena sidan älskar du att passa barnbarnet å andra sidan gör det dig skräckslagen.

Det som händer i en fobi är att det ofta dyker upp så kallade undvikandebeteenden, alltså att du försöker kringgå situationer som kan trigga fobin. Det låter som att det kan finnas en risk att du går in i ett sådant beteende kring barnbarnet.Kanske är kräkfobin, som också heter emetofobi, bara kopplat till andras spya, men för många är det ett stort problem att kräkas själv också. Det kan leda till att man undviker att äta på vissa restauranger eller vistas i miljöer med mycket människor.

Annons
Allt du vill veta om de olika yrkeskategorierna och hur de arbetar.

Du är rädd att din dotter ska tolka det som att du vill slippa undan barnvaktansvaret om du berättar om fobin för henne. Jag undrar varför hon skulle tolka det så? Om du berättar om att du kämpar med fobin men samtidigt säger att du vill passa barnen minskar den risken.

Oavsett om du berättar eller inte tänker jag att du ska fundera på om det vore bra att gå i kognitiv beteendeterapi för problemet. En sådan terapi handlar ofta om gradvis exponering och att inte undvika situationer som kan vara triggande. Ofta arbetar man också med exponeringar imaginärt, alltså att man visualiserar olika situationer.

Det kan kännas skrämmande att gå i terapi för fobier. Det handlar om att vända sig emot det som upplevs som obehagligt, när den drabbade helst vill vända sig bort ifrån ämnet. Här får man försöka se den större bilden. Skapar detta ett lidande för mig? Undviker jag platser och personer på grund av rädslan? Får jag stark ångest på grund av fobin?

Annons

Om det finns någon risk att du äventyrar relationen med dina barnbarn på grund av fobin tycker jag ändå att du ska överväga att ta hjälp.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Annons