Graves sjukdom: Varför talar man så sällan om hypertyreos?

Fråga: Jag undrar varför det sällan pratas om hypertyreos? Det är alltid mer prat och skriverier om hypotyreos. Själv har jag Graves sjukdom.
/Ann-Marie

Efter reklamen: Se också: 5 tecken på problem i sköldkörteln

Läkare Michael Seipel svarar: "Hypotyreos är vanligare än hypertyreos"

Anledningen till att det pratas mer om låga halter sköldkörtelhormon (hypotyreos) än om höga halter (hypertyreos) är dels att hypotyreos är mer vanligt förekommande, och dels att man på senare tid haft en diskussion kring hur man på bästa sätt ska ersätta bristen på sköldkörtelhormon vid hypotyreos.

Sköldkörteln, tyreoidea, är en körtel som sitter på halsens framsida nedanför struphuvudet. I sköldkörteln bildas hormoner som reglerar cellernas ämnesomsättning. Hormonerna är nödvändiga för att vi ska kunna fungera normalt. Sköldkörtelns produktion av hormoner för ämnesomsättningen styrs av ett hormon, TSH, som utsöndras från hypofysen. Produktionen av det hormon som påverkar hypofysen, TRH, styrs i sin tur från ett område i hjärnan som heter hypotalamus.

Sköldkörtelns produktion av hormon kan rubbas i samband med olika typer av sjukdomar. Man beräknar att cirka 450 000 svenskar har en störd sköldkörtelfunktion. Det vanligaste är en nedsatt hormonproduktion, hypotyreos. Vid Graves sjukdom gör kroppens immunförsvar att man får det motsatta förhållandet, alltså en överproduktion av sköldkörtelhormon, hypertyreos.

När hormonnivåerna stiger kan man få mer eller mindre uttalade symtom beroende på om ämnesomsättningen ökar. Till exempel kan trötthet, oro, nedstämdhet, hjärtklappning, värmekänslighet, svettningar, darrningar, muskelsvaghet, diarré, viktnedgång och ögonproblem förekomma. Symtomen kan vara mycket besvärliga för den som drabbas. Ibland kan symtomen också vara desamma som vid hypotyreos. Diagnosen ställs med hjälp av en genomgång av sjukhistorien (anamnesen), kroppsundersökning, blodprover och bilddiagnos med bland annat gammakamera, datortomografi eller MRT.

Kan förklara psykiska besvär och bidra till mindre stigma för drabbade.

Ny studie: Så kan sköldkörtelsjukdom förändra din hjärna – drastiskt

För behandling finns olika alternativ. Tyreostatika är läkemedel som verkar dels genom att minska produktionen av hormon i sköldkörteln, och dels genom att blockera den process som omvandlar hormonet från den inaktiva till den aktiva formen. Tyreostatika ges under en tid av 12–24 månader varefter man avslutar. Det är inte alls ovanligt att man får återfall efter avslutad behandling. Om det inträffar har man i princip att välja mellan två olika behandlingar.

För det första behandling med radioaktivt jod, radiojodbehandling, för att ”förstöra” de hormonproducerande delarna av sköldkörteln. Radiojodbehandling är en typ av ”inre strålbehandling” som innebär att man dricker en lösning, eller tar en tablett, som är svagt radioaktiv. Denna tas upp av och verkar i sköldkörteln utan att påverka andra organ. Vid radiojodbehandling i samband med Graves sjukdom ger behandlingen en hypotyreos och man måste fortsättningsvis behandla med sköldkörtelhormon. Det andra alternativet är att operera bort hela eller delar av sköldkörteln. Även här kan det bli fråga om livslång behandling med sköldkörtelhormon.

Röda ögon och 6 andra tillstånd – det kan ögonbesvären bero på