”Jag tycker inte om min svärson”

Fråga:
Hej Anna! Min 28-åriga dotter har en relation med en man som jag inte alls tycker om. Han är inte uppenbart våldsam, men han är ofta obehaglig och har klart possessiva tendenser. Jag är orolig för hur hon egentligen mår i sitt förhållande. Jag har försökt prata med henne men hon blir bara arg och säger att det är bra, men jag tror henne inte. Nu planerar de att gifta sig. Har du några råd på vad jag ska göra?

Efter reklamen: Se också: Anna Bennich – Tecken på att du är för stressad

Psykologen Anna Bennich svarar:

Hej! Jag känner en stor förståelse för din oro. Att ha en svärson som man tycker är lite trist är väl en sak, men att uppfatta honom som obehaglig och därtill ha possessiva tendenser, det är inga goda egenskaper att behöva förhålla sig till. Tvärtom.

Jag läser att du försökt prata med henne och att du uttryckt din oro, men att hon slår det ifrån sig. Det är inte konstigt att hon gör så, snarare är det en vanlig reaktion om man är kär och dessutom känner att man behöver försvara de val man gjort.

Hur mycket ska man ligga på med sin oro?

Det är ofta här som det stora dilemmat uppstår. Hur mycket ska man ligga på med sin oro? Det blir en fin linje mellan att visa vad man ser eller berätta vad man oroar sig över, och samtidigt undvika att gå över en gräns som leder till minskad (eller ingen) kontakt. Hur mycket det går att säga beror såklart på vilken relation ni har till varandra, hur ni uttrycker er kring kritik och hur ni kunnat prata om svåra saker sedan tidigare. Men, din dotter är vuxen och ingen annan kommer ju kunna tvinga henne att lämna sin partner. Vilket du såklart är smärtsamt medveten om.

Det kan kännas som det värsta att de nu är på väg att gifta sig. Men en sak är värre – och det är att bli bortskuren ifrån sina barn. Om du uppfattat rätt kring den här mannen och hans kontrollbehov är stort så brukar det vara en långsiktig strategi – att stegvis minska insynen ifrån andra. I värsta fall kapa banden till de som finns runt omkring dem.

Var försiktig med kritiken och håll dig nära

Därför är mitt råd att var försiktig med kritiken och hålla dig nära. Du kan såklart fortsätta ställa frågor, fortsätta visa att du undrar hur hon har det, men kanske behöver du också visa att du accepterar hennes beslut. Det är svårt såklart, men om den här relationen är destruktiv så kommer du att behövas. Och om ni hamnar i konflikt så blir det också svårare för henne att vända sig till dig om hon behöver hjälp längre fram.

En annan viktig sak är att så många som möjligt håller koll. Finns det andra som ser det du ser? Kan du prata med någon eller några av hennes vänner och uttrycka din oro?

Det är så svårt att se någon man älskar leva i en dålig relation, provocerande till och med. Därför är det inte ovanligt att det blir konflikter där de inblandade tvingas ”välja sida”. Försök att inte hamna där. Kanske behöver du också tänka på stöd för din egen del. Att ha någon att dela oron med, inte gå ensam i dina funderingar kan göra det lättare att acceptera läget just nu, och fortsättningsvis ha en så nära relation du kan till din dotter.

/Varmaste hälsningar, Anna

Foto: TT