Fråga psykologen Fråga läkaren Fråga KBT-terapeuten Fråga relationsexperten Fråga träningsexperten

Kortison vid astma och allergi – hur stor är risken för kortisonberoende?

03 jan, 2025
author Gunilla Hasselgren
Gunilla Hasselgren
Inhalator, nässpray, tabletter och ögondroppar med kortison på ett bord.
"Sylvia" tycker att så kallat kortisonberoende verkar vanligt nuförtiden. Stämmer det – och vad innebär det egentligen? Bör man vara försiktig med kortisonkräm, astma- och allergiläkemedel? Läkaren Gunilla Hasselgren reder ut.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons
Hälsans historia #1 – 1800-talet och blodiglarnaBrand logo
Hälsans historia #1 – 1800-talet och blodiglarna

Fråga: Jag tycker att det på senare tid har rapporterats mycket om biverkningar av kortison på nyhetssajter och i forum. Att en del upplevt något som kallas kortisonberoende, och att det är viktigt att trappa ner kortisonbehandling.

Det här är något som jag aldrig hört talas om innan och har genom åren använt bland annat astmamediciner, allergimediciner och krämer innehållandes kortison.

Jag är nu rädd och undrar om jag bör vara försiktigare med att använda det i fortsättningen? Och var går gränsen för när man behöver trappa ner och inte bör sluta tvärt?

/Sylvia

Gunilla Hasselgren

  • Gunilla Hasselgren är legitimerad läkare, specialist i allmänmedicin och medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet.
  • Gunilla är känd från "Fråga Doktorn" i tv - men är även MåBra:s egen läkare som regelbundet svarar på medicinska frågor från våra läsare.
Annons

Läkaren Gunilla Hasselgren svarar: ”Kortison har räddat åtskilliga liv”

Kortison är läkemedelsformen av vårt kroppsegna hormon kortisol, som görs i binjurarna. Som läkemedel utnyttjas framför allt de inflammationsdämpande egenskaperna. Hormonet har flera funktioner i kroppen, och är livsviktigt. Efter många års forskning började man använda kortison som läkemedel i slutet av 1940-talet.

Det var revolutionerande när det kom, och har räddat åtskilliga liv sedan dess. Många har även fått en förbättrad livskvalitet då inflammationsdämpningen även verkar smärtlindrande vid många tillstånd. Men läkemedlet är mycket potent och ska användas på rätt sätt, speciellt när det ges i tablettform. Det man i första hand tänker på är biverkningar av läkemedlet.

Använder man det i för hög dos under lång tid riskerar man att få diabetes typ 2, bestående förändringar i sitt utseende med en annorlunda fettfördelning och en förtunnad hud, benskörhet med mera. En för hög användning kan även medföra att kroppen slutar tillverka det egna kortisolet. Det är alltså en medicin man måste vara mycket varsam med.

Man blir visserligen ofta pigg och mår bra när man får kortison, men det är inte anledningen till att man kan tala om kortisonberoende. Det handlar snarare om att det i vissa fall kan vara svårt att trappa ner eller fasa ut behandlingen, och man får då göra det mycket långsamt, på grund av till exempel smärta som inte kan behandlas på annat sätt.

Annons

När det gäller kortison i krämer och inhalatorer är ovanstående risker obefintliga eller mycket små. Användning av stark kortisonkräm för länge kan ge en tunn och skör hud, men du får inga övriga kroppsliga skador.

Dagens astmabehandling är i sig fantastisk med tanke på att man för bara ett halvt sekel sedan kunde dö på grund av astma. Det ser vi inte i dag. Inflammationsdämpningen verkar i luftrören och går i princip inte ut i kroppen. Du kan inte få några allvarliga bieffekter av moderna astmaläkemedel, men använder du dem inte när du skulle behöva riskerar du att bli allvarligt sjuk.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: Shutterstock/TT

Annons