Min man har blivit så glömsk – vad kan det bero på?
Fråga: Min man har börjat bli glömsk sedan han slutade jobba. Kollar vi på hockey till exempel och ser slutet kan han efter fem minuter fråga vad det blev för resultat. Han säger också ofta att han inte hört att jag sagt någonting som han ska komma ihåg. Detta har skapat bråk mellan oss. Jag blir irriterad och det hör han eftersom jag ibland höjer rösten när jag måste tala om saker igen.
Hur hanterar jag hans glömska om vi ska fortsätta leva ihop? Kan det bero på någon sjukdom eller är det troligare att det är ”normal” glömska – eller att han helt enkelt inte lyssnar ordentligt?
/Hildegard
Läkaren Hanna Brännlund svarar: "Minnesbesvär kan ibland vara ett symtom vid andra sjukdomar"
Att gå i pension och sluta jobba efter ett långt yrkesliv är för många en stor omställning i livet. Du skriver att du upplever att din man fått besvär med minnet efter att han slutat jobba, och precis som du resonerar så kan det finnas flera olika förklaringar till det. Att gå i pension kan innebära att man tappar en del av sin identitet som var sammankopplat med yrkeslivet, och en stor del av ens sociala nätverk vilket för vissa då kan upplevas som en sorg och förlust.
För en del kan det vara svårt att hitta nya sammanhang och nya relationer. Det är därför inte helt ovanligt att tiden efter arbetslivet kan medföra ökad risk för psykisk ohälsa på grund av sociala och psykologiska omställningar.
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Du beskriver att din man har besvär med minnet men att du är osäker på om det kan vara någon bakomliggande sjukdom som orsakar detta. Jag skulle därför rekommendera dig att prata med din man om detta och om din oro samt stötta honom i att boka en tid hos sin vårdcentral för bedömning. Jag tänker då att man skulle vilja fråga din man mer om hans mående och eventuellt starta en minnesutredning.
Vid en första bedömning av minnesbesvär på vårdcentralen brukar vi fråga om eventuella andra besvär och symtom samt göra en kroppsundersökning. Minnesbesvär kan ibland vara ett symtom vid andra sjukdomar som till exempel depression, hypotyreos (underfunktion på sköldkörteln) eller sekundära demenstillstånd (som B-vitaminbrist eller hjärntumör). Sekundära demenssjukdomar är sådana som i vissa fall leder till demens men inte behöver göra det. Även en hög alkoholkonsumtion kan ge minnesbesvär.
Om det finns misstanke om en bakomliggande demenssjukdom så görs den utredningen vanligast inom primärvården. Det finns olika typer av demenssjukdomar där den vanligaste är Alzheimers sjukdom. Demenssjukdom utvecklas långsamt under åtskilliga år och i ett tidigt stadium kan det vara svårt att skilja från ett normalt åldrande. I Sverige insjuknar årligen 15 000–20 000 personer i demenssjukdom.
De vanligaste besvären i början av en demenssjukdom är att minnet blir sämre. Det kan vara svårt att hitta rätt ord när man pratar, man glömmer ofta namn och upprepar sig. Det är vanligt att tappa bort saker och kan också bli svårt att hitta i sin omgivning. Vanligast är att närminnet drabbas, vilket gör att det blir svårt att minnas sådant som hände nyss. Ett annat vanligt symtom vid demenssjukdom är att personligheten förändras. Ofta minskar intresset för sådant som man tidigare tyckt om och initiativförmågan minskar. Vanligt är också att man blir mer orolig, ledsen och/eller irriterad.
Det är ofta närstående som reagerar först på att det är något som förändrats med personligheten och att minnet börjat svikta. Det är därför inte ovanligt att det är anhöriga som tar första kontakten och initiativ till en minnesutredning. Anhöriga är också ofta en viktig del i en minnesutredning då vi ofta får värdefull information av anhöriga om hur det fungerar i hemmet och hur symtomen utvecklats under tid. En demenssjukdom drabbar även anhöriga då det skapar sociala och omvårdnadsmässiga problem på sikt. Belastningen för närstående kan bli mycket hög och det är viktigt att hela familjen får stöd.
Så börja med att prata med din man om din oro över hans minnesbesvär och stötta honom i att boka en tid på vårdcentralen.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.