Min mammas nya kille behandlar mig illa när hon inte ser
Fråga: Jag är en tjej på 13 år som tycker en sak är jättejobbig. Mina föräldrar är skilda och jag har bott en vecka hos mamma och en vecka hos pappa sedan jag var tio år. Det har fungerat bra och mina föräldrar är ganska ok med varandra men inte precis kompisar. För över ett år sedan träffade min mamma en ny kille och i början var han snäll och trevlig. Men sedan började han vara taskig och otrevlig mot mig när min mamma inte hör. Ibland vägrar han prata och ibland säger han taskiga saker. Jag märker också att han blir sur när jag kommer hem och det är som att han önskar att jag inte fanns.
För flera månader sedan berättade jag lite om det här för min mamma men hon sade bara att jag skulle försöka tycka om honom. Jag märkte att hon blev ledsen också. Jag har verkligen försökt att tycka att han är snäll men det går inte. Det märks tydligt att han gör sig till när min mamma är i närheten men så fort hon inte är där så är han som en helt annan. Häromdagen berättade min mamma att hon och hennes kille vill flytta ihop och har börjat leta efter hus eller lägenhet. Jag blev jätteledsen för det kommer bli skitjobbigt.
Den veckan jag är hos mamma nu försöker jag vara borta så mycket som möjligt och att inte vara ensam med honom. Jag försöker också vara mer hos min pappa och som tur är får jag själv bestämma det. Men mamma tycker det är tråkigt att jag inte vill vara hos henne och verkar inte fatta varför. Jag älskar min mamma och vill så klart vara med henne men jag hatar hennes kille. Nu kommer han ju vara ÄNNU mer med oss och jag vill flytta till pappa. Mamma älskar sin kille och jag hatar honom fast jag försökt att gilla honom. Men mamma väljer honom och jag är så ledsen.
/Katta
Maria Jacqueline Bratt
- Maria Jacqueline Bratt är socionom med lång erfarenhet av bland annat konflikthantering och samarbetssamtal.
- Hon svarar på frågor som rör relationer – oavsett om det handlar om familj, kollegor, släkt eller kärleksrelationer.
- Vill du läsa fler artiklar av Maria Jacqueline? Klicka här.
Socionomen Maria Jaqcueline Bratt svarar: "Hon måste få veta hur allt ligger till"
Jag blir verkligen ledsen när jag läser ditt brev. Inget barn ska behöva känna sig bortvald. Det är inte alls ovanligt att det är svårt att acceptera när ena föräldern träffar någon ny och det kan ta tid innan det känns bra. Men det kan förstås också bli så att ens förälder träffar någon som det aldrig känns riktigt bra med.
Det var bra att du tog upp det här med din mamma även om hennes svar ”bara” blev att du skulle försöka tycka om honom. Dock tycker jag att din mamma borde ha blivit mer observant på er relation och följt upp med dig hur det går. Men kanske tänker hon att om hon inte hör något mer så är allt bra. Eftersom jag antar att hon tycker om sin pojkvän så är det också lätt hänt att hon ”blundar” för detta problem och inte riktigt vill se det. För då skulle hon bli tvungen att ta itu med det och behöva ta ställning. Alltså hoppas och tänker hon nog att det är bättre nu. Hon kan ju inte heller veta hur hennes kille agerar mot dig när hon inte är med. Därför tycker jag absolut att du ska prata med henne igen så fort som möjligt. Om de nu planerar att flytta ihop är det viktigt att du kan berätta om detta innan de hittat någonstans att bo. För om din mamma förstår allvaret i detta så kanske hon bestämmer sig för att vänta med att flytta ihop. Även om hon inte vill göra slut med sin kille så kan lösningen vara att hon träffar honom de veckor du är hos din pappa och när du är hos mamma så behöver han inte vara där. Men hon måste få veta precis hur allt ligger till då.
Jag tycker att du ska skriva ner allt vad hennes kille säger och gör och ha med dig bra exempel när du pratar med din mamma. Det är bra att du kan välja att bo mer hos din pappa, men du ska inte behöva göra det valet. Enligt mig så bör din mamma självklart välja dig och ditt välbefinnande så länge du är ung och bor hemma. Så mitt råd till dig är att prata i lugn och ro med din mamma när ni är ensamma och vara tydlig med hur du känner. Även om din mamma blir ledsen över situationen så är inte det ett skäl att låta bli att prata med henne. Hon är vuxen och det är inte din uppgift att se till att hon inte är ledsen. Det är däremot hennes uppgift att se till att du mår bra och har en bra uppväxtmiljö.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT/Shutterstock