Kan vi resa med flygplan trots vattenskalle och pacemaker?
Fråga: Vi är ett par, 65+. Efter den långa isoleringen under pandemin har vi funderat på att ta en långsemester i Spanien, och då flyga dit. Nu är det så att både min fru och jag har diverse krämpor.
Själv har jag en slang från huvudet ner till magen. Jag har även högt blodtryck men tar en tablett om dagen så att det ligger normalt. Frugan har sedan fem år en pacemaker som fungerar bra. Hon har även välkontrollerad diabetes typ 1 och så äter hon en tablett för högt blodtryck.
Vi har det bra och lever ett sunt och normalt liv. Kan vi flyga med de fel vi har?
/Lars
Läkare Michael Seipel svarar: "Vare sig shunt eller pacemaker är något hinder för en flygresa"
Jag börjar med din slang och din frus pacemaker då jag antar att dessa får dig att ställa frågan. Jag kan förstå att du blivit behandlad för ett tillstånd som kallas iNPH, idiopatisk normaltryckshydrocefalus. Hydrocefalus kallas i dagligt tal vattenskalle.
I hjärnans vätskefyllda hålrum, ventriklarna, bildas cirka en halv liter vätska per dygn. Därifrån transporteras den mot hjärnans yta. Vätskan har flera viktiga uppgifter. Bland annat omger den hjärna och ryggmärg för att skydda dem mot stötar. Den har också betydelse för nervcellernas ämnesomsättning.
Vid hydrocefalus blir ventriklarna vidare. Orsakerna kan vara ökad bildning av hjärnvätska, försämrat avflöde eller försämrat upptag till blodet. Vätskeökningen kan få mer eller mindre uttalade konsekvenser beroende på hur den påverkar trycket i hjärnan. Kraniet är inte eftergivligt, så ett ökat vätsketryck kan få allvarliga följder.
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.
iNPH innebär ökad mängd hjärnvätska, utan ökat tryck, där orsaken inte är känd. Symtom kan bland annat vara balans- och gångproblem. Ett sätt att behandla är att leda bort hjärnvätska med en shunt, en slang från en av hjärnans ventriklar.
Via ett hål i skallbenet går slangen vidare till en ventil på utsidan av huvudet. Från ventilen går en annan slang under huden ner till en öppning i bukhålan. Ventilen är inställd på ett tryck så att den ska ge ett flöde av överskottsvätska från hjärnan till bukhålan. På så vis förebyggs ytterligare utvidgning av ventriklarna.
Högt blodtryck och diabetes inte heller hinder för flygresa
När det gäller din fru så har hon en pacemaker, en elektronisk hjärtstimulator, vilken hjälper hjärtat att hålla en normal rytm när hennes eget impulscentrum inte fungerar normalt. Pacemakern är en liten elektronikdosa som placeras under huden, vanligen under ena nyckelbenet på bröstkorgens framsida. Via en blodåder går elektroder från dosan till hjärtat.
Vare sig shunt eller pacemaker är något hinder för en flygresa. Shunt-ventilen ger inte utslag i säkerhetskontrollen medan pacemakern kan upptäckas och påverkas övergående av de handhållna detektorer säkerhetspersonalen använder.
Din fru ska be om att få ett pacemakerkort som hon kan visa upp i kontrollen. Pacemakern påverkar inte flygplanets elektronik eller tvärtom. Vad beträffar era övriga sjukdomar är inte heller dessa ett hinder för resa förutsatt att ni är väl behandlade.
De råd jag ger här är allmänna och ni ska alltid kontakta er egen behandlande läkare, som känner er, för att stämma av de aktuella förhållandena. Se också till att förbereda för om ni skulle behöva sjukvård på plats i Spanien.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT