Middag hos svärföräldrarna VARJE söndag – vi får ingen egentid!
Fråga: Jag är en kvinna som skulle behöva höra din synpunkt på en sak som jag tycker blir svårare och svårare att hantera. Min man och jag träffades, blev kära och fick vårt först barn ganska snabbt. Inom loppet av ett par år befann jag mig från singelliv till ett familjeliv med man, barn, hus och hund. Även om allt gick snabbt så har det fungerat bra och jag är väldigt nöjd med mitt liv. Själv har jag liten släkt och bara ett par kusiner i livet. Dem träffar jag inte så ofta. Men min man har sina föräldrar och två syskon med familjer och de är väldigt tajta. Hans föräldrar välkomnade mig in i familjen direkt och jag har alltid känt att de tyckt om mig och accepterat mig. Likaså hans syskon och deras familjer som är väldigt trevliga. Våra barn är ganska jämngamla så det känns roligt.
Men nu till det som är mitt problem men som du kanske tycker att jag är dum och otacksam som tar upp. Saken är den att varje söndag har mina svärföräldrar söndagsmiddag och vi samlas alla ganska tidigt. Sedan går vi ofta ut med barnen och promenerar och leker och lagar maten tillsammans. Vi kommer sällan därifrån förrän det är läggdags för barnen. Visst är detta trevligt, men jag tycker det tar lite väl mycket tid från helgen då vi inte kan göra någonting annat på hela söndagen.
Barnen har missat några kalas och även några andra aktiviteter som ordnats för dem. Jag hade gärna velat att vi som familj hade kunnat planera att till exempel åka bort en lördag till söndag, men det säger min man nej till. Han verkar väldigt fast i denna tradition och att den absolut inte går att rubba. Hans syskon kommer också dit varje gång och jag undrar om de andra ingifta är helt ok med detta. Även om det är trevligt så kan jag tycka att det blir för ofta! Är jag dum som reagerar så här?
/”Söndagsmiddag”
Maria Jacqueline Bratt
- Maria Jacqueline Bratt är socionom med lång erfarenhet av bland annat konflikthantering och samarbetssamtal.
- Hon svarar på frågor som rör relationer – oavsett om det handlar om familj, kollegor, släkt eller kärleksrelationer.
- Vill du läsa fler artiklar av Maria Jacqueline? Klicka här.
Socionomen Maria Jacqueline Bratt svarar: "Är han rädd att såra sina föräldrar?"
Så trevligt att höra att du på kort tid fått en så härlig förvandling av ditt liv. Det låter som om du och din man i stort har skapat någonting väldigt fint ihop. Men visst förstår jag att det finns lite smolk i bägaren och du är absolut inte dum som reagerar på det. Det är ofta trevligt och härligt med traditioner, som ger en stabilitet och trygghet i livet, inte minst för barnen. Men det kan absolut bli för mycket av det goda. Om traditionerna tar över och blir till ett tvång är det inte längre trevligt. Då försvinner tjusningen och tryggheten i det hela. Det låter definitivt som om det blivit så för er.
Jag förstår att det känns jobbigt att en hel dag i veckan går åt till denna familjesammankomst. Även om det är trevligt att få till träffar med hela familjen så finns det mycket annat man kan vilja och behöva göra i en familj. Inte minst när man har småbarn. Och ju äldre barnen blir ju mer tid tar deras egna aktiviteter som man också bör ta hänsyn till. Men jag tycker att det här borde gå att lösa genom att ni pratar med varandra. Har du förklarat ordentligt för din man hur du upplever det här? Vad är det som gör att han absolut säger nej? Är han rädd att såra sina föräldrar? Jag tycker att du ska föreslå att ni två pratar igenom hur ni vill ha det och sedan har ett samtal med hans föräldrar. Du skriver att du har en bra relation till dem så det borde inte vara så svårt att ta upp detta då. Kan ni kompromissa och föreslå att ni kommer varannan helg? Då får ni möjlighet att ha en hel helg också då och då.
Likaså tycker jag att barnens kalas kan prioriteras genom att till exempel en förälder kan gå på släktmiddagen med barnen som inte har kalas och den andra ordnar så barnet kommer till sitt kalas. Det kan också senare gälla olika aktiviteter som sport, dans, teater eller annat. Om din man drar sig för att prata med sina föräldrar så kan du väl ta upp det hela med dem och fråga dem hur de ser på om ni skulle utebli ibland. Kanske tycker de att det är helt naturligt och har inte alls förstått hur pressande det känns för dig. Hoppas det ordnar sig.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT/Shutterstock