Trängningsinkontinens – vilka behandlingar finns?
Fråga: Jag har sedan några år tillbaka haft trängningsinkontinens (ej bekräftad). Försöker träna bäckenbotten, men kommer inte ihåg att göra det tillräckligt ofta. Det är svårt och tråkigt. Tränar styrketräning och har inga problem med läckage iallafall. Jag undrar om det går att få hjälp på något annat sätt? Har sett att det finns en apparat, tens, som jag är intresserad av. Finns även behandling med elektromagnetisk energi, Emsa. Kan man lita på dessa? Måste man i så fall göra om behandlingen? Finns det andra hjälpmedel?
/”Kvinna 60”
Läkare Michael Seipel svarar: "Man måste bekräfta vad som ligger bakom dina trängningar"
Ordet inkontinens betyder svårighet att hålla tillbaka. I det här sammanhanget är det svårigheter att hålla urinen, urininkontinens som vi säger. Detta är 2–3 gånger så vanligt hos kvinnor som hos män. Man räknar med att var tredje kvinna någon gång i livet haft någon typ av inkontinens.
En grov indelning av inkontinens baseras på hur den varierar i tiden. Man skiljer på akut/tillfällig och kronisk/bestående inkontinens. En annan indelning baseras på själva symtombilden. De vanligaste formerna av inkontinens är ansträngningsinkontinens och trängningsinkontines. Många gånger är det en blandform av dessa och man talar då om blandinkontinens.
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Ansträngningsinkontinens innebär att man läcker urin när trycket i buken ökar. Typiskt är att urinen läcker när man anstränger sig med till exempel tunga lyft eller när man hostar, nyser eller skrattar.
Trängningsinkontinens innebär att urinen läcker i samband att man har täta och/eller intensiva trängningar att kasta vatten. Just förekomsten av täta trängningar kallas överaktiv blåsa.
Det finns även andra typer av inkontinens, reflexinkontinens vid sjukdomar i nervsystemet och överrinningsinkontinens vid överfull urinblåsa. De bakomliggande orsakerna till inkontinens är inte alltid tydliga. Vi vet att graviditet och förlossning påverkar strukturer i bäckenbotten, både muskler, ledband och nerver, så att förutsättningar för inkontinens uppkommer. Operationer, som borttagande av livmodern på grund av muskelknutor/myom, anses kunna dubbla risken för inkontinensutveckling. Även andra operationer i nedre delen av buken och lilla bäckenet kan ha betydelse liksom kirurgiska ingrepp i nedre delen av ryggen. Det nyss nämnda gäller båda könen.
Hos män är sjukdomar i prostata en vanlig orsak till inkontinens. Inkontinens är också vanligare i samband med kroniska sjukdomar i luftvägarna som astma och KOL. Vi har redan nämnt reflexinkontinens i samband med olika sjukdomar i nervsystemet. Läkemedel kan också bidra till problem med inkontinens, såväl de som ökar uriproduktionen som de vilka försämrar förmågan att tömma blåsan.
Du skriver i ditt brev att du har ”ej bekräftad” trängningsinkontinens, du har inga problem vid fysisk ansträngning och bäckenbottenträning har haft tveksam effekt. Mitt bestämda råd är att du nu kontaktar din vårdcentral för en första undersökning. Man måste bekräfta vad som ligger bakom dina trängningar för att kunna hjälpa dig på bästa sätt. Är man osäker på vårdcentralen skrivs remiss till gynekolog eller urologspecialist. Det finns i dag en rad olika metoder för att utreda den problematik som du beskriver. Även behandlingsmöjligheterna är många, bland annat med en speciell typ av elstimulering/tens för att minska aktiviteten i urinblåsan. Det här är inget du ska prova på egen hand innan du fått en diagnos.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT/Shutterstock