Vad ska jag göra åt refluxbesvären?

Efter reklamen: Magdoktorn: Så tar du hand om dina magproblem

Fråga: Jag har fått diagnoserna GERD och magmunsbråck. Känner att jag har fått olika besked från de läkare jag träffat kring hur tillstånden ska behandlas. Någon har sagt att jag ska äta medicin med omeprazol livslångt medan en annan har sagt att jag bara ska ta omeprazol om jag har besvär från magen.

Jag är nu rädd för att det ska bli värre av att gå obehandlat. Om jag inte äter omeprazol så får jag också så mycket besvär att jag inte kan jobba. Vad ska jag göra?

/Ulrika

Hur länge kan jag äta medicinerna mot halsbränna?

Experten svarar

Läkaren Hanna Brännlund svarar: "Magmunsbråck är vanligt och oftast ofarligt"

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en vanlig åkomma som orsakar sura uppstötningar och halsbränna på grund av att surt maginnehåll läcker upp i matstrupen. Besvär med halsbränna och/eller sura uppstötningar någon gång ibland drabbar oss alla. Men om det är mer frekvent varje vecka och påverkar livskvaliteten negativt så kan det klassas som en sjukdom, och benämns då som GERD. Cirka 15–20 procent av befolkningen är drabbade av refluxbesvär och majoriteten av dessa får diagnos baserat på symtombilden.

Typiska symtom vid GERD är bröstbränna (halsbränna) och/eller sura uppstötningar som regelbundet uppträder efter måltid, vid framåtböjning, vid lyft eller när man ligger ned. Man kan även få symtom som hosta, heshet och frätskador på tänderna (tanderosioner). Halsbränna kan kännas väldigt obehagligt men är nästan alltid ofarligt. Ofta är besvären lindriga och går över av sig självt. Men vid uttalade och långvariga besvär så finns bra behandlingar att tillgå.

Riskfaktorer för GERD är övervikt, graviditet, alkohol, rökning och fettrika och/eller sena måltider.

Vid GERD finns nästan alltid också ett magmunsbråck, det vill säga att muskulaturen i diafragman, den så kallade andningsmuskeln, är försvagad och att hålet in till magsäcken där matstrupen passerar därför blir förstorat. Det leder till att det här hålet, den övre magmunnen, fungerar sämre vilket gör det lättare för magsaften att komma upp i matstrupen. Magmunsbråck är vanligt, oftast ofarligt och behöver inte ge några symtom. Övervikt och bukfetma ökar risken då det skapar ett större tryck inuti magen.

Magsaftsreflux, om det är kraftigt och har pågått länge, kan göra så att slemhinnan i matstrupen inflammeras och skadas. På sikt kan det leda till ärrbildningar i matstrupen som kan orsaka sväljningssvårigheter eftersom det då blir trångt i matstrupen. De allra flesta som drabbas av magsaftsreflux har lindriga besvär och behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig självt med hjälp av egenvårdsråd och receptfria läkemedel.

Om man är över 50 år och får nytillkomna besvär med halsbränna och sura uppstötningar, eller om man har svåra uttalade besvär som ej lindras av egenvårdsråd, så rekommenderar vi att man tar kontakt med sin vårdcentral för en bedömning. Detsamma gäller vid sväljsvårigheter och/eller ofrivillig viktnedgång. Ibland krävs vidare utredning med gastroskopi.

Livsstilsförändringar är den främsta behandlingen vid refluxsjukdom. Om det inte är tillräckligt och man har lindriga besvär så rekommenderas att vid behov ta läkemedel som kallas antacida och som finns att köpa receptfritt. Vid mer uttalade besvär behövs ibland behandling med så kallade protonpumpshämmare, exempelvis omeprazol som du skriver att du medicinerar med. Ofta räcker det att behandla med omeprazol under några veckor för att lindra symtomen. Behandlingen kan sedan behöva upprepas igen om besvären kommer tillbaka.

Vid ett stort magmunsbråck och/eller om man vid en gastroskopiundersökning har sett förändringar i matstrupen kan livslång behandling med omeprazol rekommenderas. Det finns dock risker med långtidsbehandling och därför ska omeprazol i möjligaste mån tas som korta kurer. Vid längre användning, alltså mer än fyra veckor, kan besvär uppstå om man avslutar behandlingen tvärt. Det är därför rekommenderat att man trappar ner dosen långsamt vid utsättning. En behandlingstid som är kortare än fyra veckor ger ingen ökad risk för försämring vid avslut.

Det låter som att du fått olika råd. Jag tycker därför att du ska prata med din behandlande läkare igen och ställa frågan om hur du ska fortsätta medicinera, så att du kan få klara besked. I övrigt hoppas jag att du fått lite råd och en större förståelse för GERD.

Egenvårdsråd vid GERD

• Höj huvudändan på sängen.
• Undvik mat och dryck som triggar besvären. Exempelvis fet och kryddstark mat, alkohol, kaffe och juice.
• Undvik att lyfta tungt och att böja dig framåt.
• Sluta röka.
• Minska i vikt om du är överviktig.
• Stressa mindre.
• Se över dina läkemedel. En del läkemedel kan ge mer besvär, till exempel sådana som innehåller acetylsalicylsyra, ibuprofen eller naproxen.

Foto: Shutterstock/TT