11 vanliga frågor och svar om endometrios

1. Vad är endometrios?

Endometrios innebär att celler som liknar livmoderslemhinna finns på andra ställen i kroppen, det vill säga att de hamnat utanför livmodern. Dessa endometrioshärdar växer och kan blöda, ofta i samband med mens. Detta skapar inflammationer då kroppens immunförsvar försöker ta hand dem, vilket kan leda till smärta.

De vanligaste platserna där endometrios hittas är äggstockar, äggledare, utanpå livmodern, området mellan livmoder och ändtarm, urinblåsa, bukhinna och tarmar. Men endometrios kan även hittas på andra ställen i kroppen, som lungorna.

Ls också: Endometrios – din överkänsliga mage kan vara nåt annat

2. Hur vanligt är endometrios?

Ungefär 10 procent av alla födda med livmoder har endometrios. I Sverige innebär det att runt 200 000 personer är drabbade. Alla har inte lika stora besvär och i vissa fall vet om det. Runt 60 procent av de som har endometrios har symtom. Av dessa har ungefär 20 procent svåra symtom som kräver medicinsk eller kirurgisk behandling.

För många debuterar symtomen redan innan den drabbade fyllt 20 år.

Läs också: Endometrios – många får IBS-diagnos istället

3. Vilka symtom får man?

Många har besvär med smärtor före eller under mensen. Vissa har så svåra smärtor att de kräks, svimmar och är utslagna i flera dygn. Här är några av de vanligaste symtomen:

• Kraftig smärta före och/eller under menstruation.
• Smärta vid ägglossning eller andra tidpunkter mellan menstruationer.
• Smärtor trots intag av receptfria värktabletter (till exempel Alvedon, Ipren, Naproxen).
• Riklig och långdragen och/eller oregelbunden menstruation.
• Smärtor när du kissar eller har avföring.
• Djupa samlagssmärtor.
• Diarré eller förstoppning.
• Energilöshet.
• Värk i ljumskar och/eller korsryggen som strålar ut i benen.
• Återkommande urinvägsinfektioner där antibiotika inte fungerar.
• Svårighet att bli gravid.

Läs också: Endometrios – 7 symtom som du inte ska ignorera

4. När ska man söka vård?

Om smärtorna gör att du inte fungerar i vardagen, och receptfria värktabletter inte räcker, är det dags att vända sig till sjukvården. Många upplever dock att de inte blivit tagna på allvar och att det krävts flera läkarbesök innan de fått rätt diagnos. Ofta misstar läkarna symtomen för vanlig menssmärta, urinvägsinfektion eller IBS. För att säkerställa en endometriosdiagnos måste man genomgå en titthålsoperation. Detta görs vanligtvis först när andra behandlingsförsök misslyckats.

Matts Olovsson, överläkare och professor vid Endometrioscentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, rekommenderar att man alltid söker sig direkt till en gynekolog om man misstänker att man är drabbad.

5. Går endometrios att bota?

Nej, i dagsläget går det inte att bota endometrios. Däremot går symtomen ofta att lindra på olika sätt.

Smärtbehandling: Vanlig basmedicin med paracetamol (exempelvis Alvedon eller Panodil) eller NSAID-preparat (som Ipren, Orudis, Voltaren eller Naproxen) fungerar bra för vissa. Andra behöver morfinliknande preparat för att få bukt med smärtorna.

Hormonell behandling: Endometrios behöver östrogen för att kunna växa. Genom att minska på eller helt ta bort östrogenet kan symtomen ge vika. Den allra vanligaste hormonbehandlingen är vanliga p-piller eller olika gulkroppshormon. I andra fall kan kroppen sättas i ett konstgjort klimakterium.

Kirurgi: Ofta en sista utväg när ingenting annat fungerar. Detta löser dock sällan grundproblemet och det kan bildas nya sammanväxningar. I mer extrema fall kan det bli aktuellt att ta bort äggstockar och livmoder. Detta är dock aldrig en förstahandsåtgärd – speciellt inte om patienten är ung. Detta är heller ingen garanti för att besvären försvinner helt. Det finns exempel på patienter som fått värre symtom.

Läs också: Lingonkollektivet vill öka kunskapen om mens

6. Finns det alternativa behandlingsmetoder?

Många endometriospatienter hittar också sina egna metoder för att lindra symtomen. Här är några av de mer vanliga exemplen:

• Smärtlindring genom värme, till exempel varma vetekuddar eller värmedyna.
• TENS: Transkutan elektrisk nervstimulering. En metod för smärtlindring som bygger på nervstimulering med svaga elektriska strömmar.
• Akupunktur.
• Kostomläggning: många endometriosdrabbade har märkt att viss kost gör att symtomen blir värre. Det kan därför vara att värt att lägga om kosten. Ett bra sätt är att föra en matdagbok och utesluta livsmedelprodukter som gör att smärtorna/symtomen ökar.
• Träning: Fysisk aktivitet är bra för alla människor då kropp och psyke blir starkare. Dessutom kan fysisk aktivitet leda till smärtlindring och vara ett bra verktyg för att hantera sjukdomen. Ett tips är att prova olika typer av träning och hitta de former som fungerar bäst.
• Avslappningsövningar.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT).
• Mindfulness.

7. Vad beror endometrios på?

I nuläget har vetenskapen inte kunnat belägga varför vissa utvecklar endometrios. I dag tror forskarna att det är flera komponenter som samverkar. Arv tros vara en faktor. Förstagradssläktingar till endometriosdrabbade har mellan 3 och 7 gånger ökad risk att också utveckla endometrios. En annan teori är att miljögifter på olika sätt påverkar könshormonerna.

Läs också: Platt, mätt & lugn – bästa knepen för en nöjd mage!

8. Kan jag förebygga endometrios?

Eftersom det inte är känt exakt vad som gör att vissa är drabbade av endometrios vet man inte hur det ska förebyggas. Vissa läkare tror att personer som får barn tidigt har ett visst skydd. Även användning av p-piller under långa perioder tycks leda till en mindre benägenhet att utveckla endometrios.

En tidig diagnos och behandling som tar bort mensen kan förhindra eller fördröja sjukdomens utveckling.

9. Kan jag bli gravid om jag har endometrios?

I vissa fall är det svårare för endometriosdrabbade att bli gravida. Uppskattningsvis kan tre av fyra endometriosdrabbade få det antal barn de vill ha. Det är dock inte ovanligt att det tar lite längre tid eller att de behöver hjälp exempelvis i form av IVF. Den som känner oro eller vill veta mer kan med fördel vända sig till sin läkare för att få råd och diskutera fertiliteten.

Läs också: 5 sätt att lindra mensvärk på ett ekosmart vis

10. Försvinner endometriosen när man kommer in i klimakteriet?

Detta är högst individuellt. För vissa debuterar endometriosen i samband med klimakteriet, för andra blir symtomen värre och för andra lättar de.

11. Hur ska jag som anhörig bete mig?

Kommunikation är A och O. Alla endometriosdrabbade är olika och vill ha stöd och hjälp på olika vis. Endometriosföreningen ordnar ibland särskilda anhörigträffar. På Facebook finns också särskilda anhöriggrupper där du kan möta andra. För många är det jobbigt att stå bredvid och inte veta vad du ska göra när en älskad person har ont. Läs på, ställ frågor och visa respekt. Den drabbade är expert på sin sjukdom och vet bäst hur den vill bli bemött.

Källor: Överläkare Matts Olovsson, 1177.se, Endometriosföreningen

Foto: IBL

Camilla, 26: ”Doktorn sa att jag bara hade ont i själen”

Läs också: Camilla, 26: ”Doktorn sa att jag bara hade ont i själen”