7 vanliga symptom som kan tyda på multipel skleros (MS)
Enligt Vårdguiden 1177 finns det ännu ingen känd orsak till varför en person drabbas av sjukdomen MS och den räknas heller inte som ärftlig. Dock skriver Vårguiden på sin hemsida att det finns statistik som visar att var femte person som drabbats av MS, även har en nära släkting som har sjukdomen
Vad är MS?
MS en förkortning på sjukdomen multipel skleros som är en neurologisk sjukdom. Den som har MS får inflammationer, skador och ärr på nervtrådar. Vilket i sin tur skadar det centrala nervsystemet som inkluderar både hjärnan och ryggmärgen. Du kan därför få skador i olika delar av kroppen, vilket gör att alla med MS inte känner av exakt samma symptom och komplikationer.
Finns det olika former av MS?
Ja, det finns fyra olika stadier av sjukdomen som kan skifta från person till person, nämligen: skovformad MS, sekundär progressiv MS, primär progressiv MS och godartad MS.
De flesta med sjukdomen drabbas av stadiet skovformad MS, där besvärsperioderna (symptomen) kommer i omgångar. Perioderna kan pendla från allt mellan några dagar till år. Vid nästa fas som heter sekundär progressiv MS kan besvären fortfarande komma i skov men de har ofta försämrats med åren. I denna fas är det vanligt att patienten till exempel får ökade svårigheter med att gå. I den tredje fasen som kallas för primär progressiv MS kommer inte längre besvären i omgångar, utan de försämras snarare med åren. Denna fas är väldigt ovanlig och drabbar knappt var femte person med MS. Ungefär lika många drabbas av det sista och fjärde stadiet av sjukdomen som kallas för godartad MS. I detta stadie får man dock inte längre besvärande symptom av sin sjukdom.
Finns det något botemedel mot MS?
I dagsläget finns det ingen medicin eller behandling som botar sjukdomen helt men det finns bromsmedicin som kan hålla tillbaka symptomen och lindra besvären.
När ska jag söka vård?
Det är viktigt att komma ihåg att du inte behöver ha MS bara för att du upplever någon eller flera av nedanstående symptom. Försök lita på din magkänsla och ta kroppens signaler på allvar om du känner att något inte står rätt till. Misstänker du att det kan var symptom på MS du känner av ska du kontakta en vårdcentral som sedan kan hjälpa dig vidare i utredningen.
Se också – 6 mer sällsynta symtom på MS att vara uppmärksam kring.
7 vanliga tecken som kan tyda på MS:
1. Du blir stel i musklerna
MS kan både medföra att en person får ont i muskler och leder samt får svårt med rörligheten i kroppen.
2. Problem att svälja och prata
Om olika områden i hjärnan skadas kan det som sagt påverka olika delar av kroppen. En varningsflagga som möjligtvis kan tyda på MS är om personen i fråga får problem med att svälja och prata.
3. Du upplever extrem trötthet
Är du tröttare än vanligt, blir små ansträngningar plötsligt väldigt krävande eller upplever du att du inte orkar lika mycket som du brukar? Ett tecken kan helt enkelt vara att du känner att kroppen tar alldeles för mycket stryk än vanligt – i proportion till dina fysiska aktiviteter.
4. Domningar i benen
Det är helt normalt att få domningar i olika delar av kroppen om du har belastat de under en längre tid. Men om det är ett återkommande problem där de inte finns någon förklaring till varför kroppsdelarna ”somnar”, kan det vara bra att undersöka saken.
5. Du upplever störningar i minnet
Om du helt plötsligt börjar glömma födelsedagar, tappar bort nycklarna flera gånger per dag eller får svårt att komma ihåg sådana saker som du borde minnas, kan det vara ett tecken på MS.
6. Känselrubbningar och skakningar
Ett vanligt tecken på MS kan vara att man får svårt att känna igen föremål med hjälp av att bara känna på dem. Du kan också uppleva skakningar i olika delar av kroppen, som du inte tidigare haft.
7. Det blir svårt att skilja på färger
Ett av de primära tecknen på multipel skleros kan vara att du helt plötsligt får svårt att urskilja färger eller att du hastigt får en märkbart försämrad syn. Om det kommer från ingenstans och du tidigare inte har upplevt några problem med detta är det viktigt att du söker hjälp.
Källa: Vårdguiden 1177
Bildkälla: TT/IBL