8 sjukdomar som lätt förväxlas med demens

Dement, glömsk eller något annat? Det är inte alltid lätt att veta. För demens är bara en av flera tänkbara orsaker till dåligt minne och allmän förvirring. Det finns en rad andra sjukdomar och tillstånd som ger symtom som påminner om demens. Ungefär en femtedel av de som söker vård för minnesproblem har inte någon demenssjukdom. Symtomen kan istället orsakas av infektionssjukdom,  vitaminbrist eller vara en biverkan av mediciner. Här har vi samlat några sjukdomar som lätt kan misstas för demens.

8 åkommor med symtom som påminner om demens

1. Depression

Trötthet, apati, glömska och vilsenhet är inte bara tecken på demens, de är även vanliga symtom på depression. Om den som drabbas även är äldre, är det lätt att dra slutsatsen att symtomen beror på demens istället för depression.

2. Vitamin B12-brist

B-vitaminer är viktiga för hjärnans funktioner. Det gäller framförallt vitamin B 12.  Med stigande ålder får vi allt svårare att ta upp tillräckligt med B 12 och en brist kan yttra sig i symtom som försämrat minne, koncentrationsproblem, depression och långsamma reflexer. I forskning har man sett att mer B 12 i kosten kan minska risken för demens. B 12 finns framförallt i fisk, kött, ägg och mejeriprodukter.

3. Borrelia

Obehandlad borrelia kan ibland ge demensliknande symtom från hjärnan och nervsystemet, till exempel huvudvärk, motoriska störningar, försämrad intellektuell prestationsförmåga, nedstämdhet och trötthet. Andra infektionssjukdomar kan påverka hjärnan är HIV, herpesvirus och syfilis.

4. Hypo- och hypertyreos

Störd ämnesomsättning, till exempel över- eller underproduktion av sköldkörtelhormon, kan ibland ge symptom som hjärndimma, personlighetsförändringar, initiativlöshet, trötthet och håglöshet.

5. Utmattningssyndrom

Har man levt under stark stress länge kan de kognitiva funktionerna påverkas så mycket att man till sist tror att man är dement. Även vid svår stress  utan utmattningssyndrom kan man få en känsla av att minnet sviker och att man har svårt att planera och genomföra vardagssysslor. Forskning har visat att långvarig stress kan öka risken för demens. I en studie vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets minnesmottagning såg man att en av tio med självupplevda minnesbesvär utvecklade demenssjukdom. Det är en lite högre andel än i befolkningen i allmänhet.

6. Förvirringstillstånd på grund av kroppslig sjukdom

Förvirringstillstånd, så kallad konfusion, drabbar främst äldre och beror oftast på kroppsliga sjukdomar som cirkulationsrubbningar och infektioner. Det kan också vara en följd av fel medicinering, undernäring och psykisk stress. Om tillståndet varar en längre tid kan det missuppfattas som demens. Ibland kan även demens ha förvirring som symtom, det är alltså viktigt att ta reda på vad som är vad.

7. Hjärntumör

Hjärntumörer i den främre delen av hjärnan kan börja med en personlighets­förändring som första och enda tydliga symtom. Samma sak gäller frontallobsdemens. Därför kan de två tillstånden vara svåra att skilja åt. Personlighetsförändringar kan till exempel vara att man plötsligt bara vill sitta hemma när man tidigare varit i utåtriktad och aktiv, att man tappar intresset för personer man tidigare tyckt mycket om eller att man har svårt att hålla städat hemma.

8. Läkemedel som stör minnet

Antikolinerga läkemedel, som används bland annat mot astma, allergi, halsbränna och åksjuka har ibland minnesstörning som en biverkan.  Läkemedlen hjälper mot sjukdomar genom att blockera ämnet acetylkolin i hjärnan. Acetylkolin är dock viktigt för minnet. Äldre brukar vara känsligare för den här typen av medicin. Slutar man med medicinen kommer minnet tillbaka.

Då ska man söka hjälp för minnesproblem

Vid misstanke om minnesstörning är det viktigt att få göra en utredning inom vården. En minnesutredning kan utesluta andra tillstånd med demensliknande symtom eller bestämma vilken typ av demenssjukdom det rör sig om. Vänd dig till din vårdcentral för råd.

Foto: TT

Läs mer: 

5 vanliga former av demens – här är symtomen

Ämne i medicin mot halsbränna kan öka risken för demens

Psykologen: Så tränar du hjärnan lyckligare