Alltid ont? Det kan vara nya diagnosen långvarig smärta
Smärta sitter i huvudet, men inte på det sätt man kanske tror. Det är hjärnan som varnar oss för saker som kan göra ont och det är också där vår upplevelse av smärta bearbetas. Men ibland kan hjärnan reagera fel och börja larma utan anledning. Då kan man drabbas av långvarig smärta.
Detta är sjukdomen långvarig smärta
Från och med 2022 räknas långvarig smärta som en egen sjukdom av världshälsoorganisationen WHO.
- Har man haft smärta utan känd orsak i minst tre månader räknas det som långvarig smärta.
- Hit hör, förutom led- eller och muskelvärk, även migrän, IBS och endometrios.
- Långvarig smärta är enligt WHO en central förändring i hjärnan.
- För att få diagnosen måste man ha uteslutit andra sjukdomar, till exempel reumatiska sjukdomar.
– Att smärta sitter i huvudet betyder inte att den är inbillning, den är verklig och den har en biologisk orsak, säger Karsten Ahlbeck, överläkare och chef för Smärtkliniken Capio vid Sankt Görans Sjukhus i Stockholm.
Han förklarar att det så kallade smärtfiltret i hjärnan ofta är försvagat vid långvarig smärta. Filtret klarar helt enkelt inte av att skilja ut ofarlig smärta från farlig. Istället larmar hjärnan som om vi vore hotade till livet av minsta lilla. Under evolutionen var ett starkt smärtsystem nödvändigt för vår överlevnad. Nu kan det istället bli överbelastat och börja skicka ut smärtsignaler helt utan anledning.
Därför går smärtan inte över
Ofta startar långvarig smärta med en skada, till exempel att man gör illa knät. Om man inte får lindring kan smärtan bita sig fast. Det gör att hjärnans smärtsystem blir slutkört och slutar att processa signaler som det ska. I stället hakar det upp sig och signalerar smärta utan anledning – långt efter att skadan har läkt. Då har smärtan blivit långvarig.
Det faktum att smärtan kan vara kvar långt efter en skada har läkt, och att den även kan ha flyttat till en annan del av kroppen, gör att det ofta är lönlöst att göra en massa undersökningar för att hitta orsaken.
Karsten Ahlbeck menar att man ska rikta in sig på att behandla smärtan istället, oavsett vad den från början orsakades av. Och det finns bra hjälp – för alla.
Rör på dig – även om det gör ont
– Vi använder flera metoder mot långvarig smärta, mediciner, livsstilsförändringar och beteendeterapi, bland annat. Att man rör på sig fysiskt är också jätteviktigt – och det är inte farligt även om det gör ont.
I behandlingen kan det bland annat ingå att träna på att göra rörelser som man tror ska göra ont. Många med långvarig smärta kan drabbas av ”rörelsefobi” , man tror helt enkelt att smärtan är farlig och kanske skadar kroppen. Men genom att öva på rörelserna inser hjärnan till slut att smärtan inte är farlig och att kroppen inte går sönder.
Det går att lura smärtsystemet
Man kan också få träffa en psykolog men det beror inte på att smärtan har en psykisk orsak.
– Man får helt enkelt lära sig att lura smärtsystemet. För det går att överlista smärtan, säger Karsten Ahlbeck
Han tar ett exempel:
– Tänk dig att du just skadat armen. Plötsligt anfalls du av ett lejon. I den situationen försvinner smärtan för att hjärnan switchar om till ett större hot. På samma sätt kan man lära hjärnan att slå om vid andra typer av smärta också.
Foto: TT