Superåldringarna: 4 vanor ovanligt pigga 80-åringar har gemensamt
Redan när vi fyller 25 år börjar hjärnan och kroppen att åldras. I stället för att byggas upp bryts vi ner. En genomsnittlig vuxen förlorar vanligtvis drygt två procent av sin hjärnvolym varje år. Det resulterar på sikt i allt sämre minne och långsammare processer i hjärnan.
Det finns dock undantag. En grupp sticker ut i forskningen om vårt åldrande; en samling åttioplussare som det amerikanska forskarteamet kommit att kalla "Super Agers" – superåldringar.
Superåldringarnas hjärnor krympte långsammare, de tappade hälften så mycket av sin hjärnvolym och de mådde förvånansvärt bra jämfört med sina jämnåriga. Vad berodde detta på? Vad i deras livsstil gjorde att deras hjärnkapacitet var i stort sett lika bra som en femtioårings?
Katarina Steding-Ehrenborg, lektor i hälsovetenskap och docent i experimentell klinisk fysiologi vid Lunds universitet, har studerat åldrandet och våra möjligheter att bromsa det.
– De här personerna och deras hjärnfunktion väckte jättemånga frågor bland oss forskare. Hur hade de lyckats hålla sina hjärnor så unga?
Så behåller superåldringarna en ung hjärna
De hittade svaret i personernas livsstil. Katarina Steding-Ehrenborg berättar om fyra vanor som gjort att superåldringarnas hjärnor åldrats långsammare än hos andra. Den första är, kanske inte så förvånande, att de fortsatt att vara fysiskt aktiva.
– Personer som är fysiskt aktiva får mer blodflöde till hjärnan. Det mår hippocampus, som är viktig för minnet, bra av. Då behåller du din förmåga att minnas, säger Katarina Steding-Ehrenborg till MåBra.
Hon berättar om sin studie på 65-åriga danska före detta elitcyklister. De hade lika bra hjärtfunktion som 30-åringar. Hjärtat hos otränade 65-åringar i den andra kontrollgruppen visade däremot tecken på åldrande.
Sedan har de också tagit hand om och haft starka sociala relationer.
– Något jag känner vi pratar ganska lite om. Man betonar vikten av kost och träning men glömmer att den sociala aspekten är en minst lika viktig del av vårt välmående.
Den tredje vanan är att de har fortsatt att utmana sig själva, fortsatt vara nyfikna och inte backat för att bryta invanda mönster.
Superåldringar unnar sig ett glas vin
Den fjärde och sista vanan, som Katarina även skriver om i boken "Bättre med åren” (Mondial 2022) är att superåldringarna unnade sig.
– I det här fallet drack de måttligt med alkohol, ett glas vin då och då. Att unna sig är att göra någonting som man mår bra av. Ta ett glas vin eller sätta sig en stund med kaffekoppen även om det behövs städas hemma.
Begreppet resiliens är inte heller oviktig i sammanhanget. Att leva innebär att möta hinder, utmaningar, sorg och besvikelse. Resiliens är vår förmåga att stå emot och klara av en förändring, återhämta sig och till och med utvecklas som människa.
– En superåldring har förmågan att studsa tillbaka när livet händer, menar Katarina Steding-Ehrenborg.
Bli en superåldring! 3 tips
Åldersforskaren Katarina Steding-Ehrenborg sammanfattar tre tips för dig som vill bevara ett ungt sinne.
1. Fortsätt utmana dig!
Det kan vara allt från att från att lära dig baka fantastiska tårtor, ta sticklingar i stället för att köpa krukväxter eller börja med en ny sport. Börja eller fortsätta spela instrument är också bra!
2. Vårda dina relationer
Ta hand om dem som betyder något för dig. Kvalitet är bättre än kvantitet här. Det kan räcka med en god vän som man kan ha givande samtal med.
3. Meningsfull vardag
Bidra till någonting som är större än dig själv! En faktor som vi ser hos pensionärerna i Okinawa, som är en blå zon. Hjälp till hos barn och barnbarn, samla in pengar för välgörande ändamål eller gå med i en förening. Viktigast är att göra någonting!
Livskvalitet långt upp i åren
Blickar vi tillbaka en generation eller två ser vi en märkbar skillnad på dagens sextioåringar. Det beror delvis på hur vi lever, vad vi äter, hur vi arbetar och tillgången till sjukvård. Men Katarina Steding-Ehrenborg pratar också om hur vi ser på åldrandet, vår inställning till att bli äldre. Rör vi på oss känner vi oss pigga. Är vi pigga blir vi glada och tar oss för mer saker. Det blir en positiv spiral som kan skapa livskvalitet långt upp i åren. Man kan mycket väl vara i sitt livs bästa form när man är 75.
Foto: Mondial