Chockerande bilder! Så mycket plast äter du varje år (och så påverkas du)
Under sommaren 2019 höjde många på ögonbrynen när Världsnaturfonden publicerade en studie som visar att vi varje vecka får i oss plast motsvarande ett kreditkort. Eller en tesked, för att vara exakt.
Den största delen plast får vi i oss via vatten från kranen eller köpt på flaska. Men även i livsmedel som skaldjur, salt och öl får vi i oss så kallade mikroplaster, visar studien. Mikroplaster är små partiklar plast, som i storlek är allt ifrån osynliga för ögat upp till 5 millimeter stora.
Nu har tidskriften Reuters räknat ut hur mycket plast vi människor sätter i oss varje månad, år och decennium baserat på Världsnaturfondens forskning. Bilderna talar för sig själva.
Såhär mycket plast äter du:
Reuters har malt ner en stor mängd plast och sedan vägt tusentals små bitar för att komma fram till hur mycket varje människa får i sig.
I veckan: En tesked
Enligt forskningen får vi varje vecka i oss 5 gram mikroplast, vilket motsvarar en tesked, eller ett kreditkort. Världsnaturfondens studie visar att det motsvarar 2000 stycken mikroplaster, varav 1700 av dem kommer från vatten vi dricker.
I månaden: En handfull
Under en månad sätter vi i oss 21 gram plast, det motsvarar en halvfull skål eller en näve plast.
I halvåret: En skål
Tänk dig att du fyller upp en stor skål med flingor på morgonen. Eller varför inte plast? Så mycket mikroplast får vi alltså i oss under en halvårs tid, närmare bestämt 125 gram.
Om året: En full tallrik
Välkommen till bords. Sugen på en portion…plast? På bara ett år äter vi sammanlagt 250 gram plast, vilket motsvarar plast på en vanlig mat-tallrik.
Under tio år: En livboj
En livboj gjord av plast väger i snitt 2,5 kilo. Lika mycket plast som du får i dig under en tioårsperiod.
Under en livstid: Två fulla sopkärl
En persons medellivslängd är 79 år, enligt Reuters. På så lång tid hinner du sätta i dig 20 kilo plast, vilket motsvarar två fulla sopkärl, på tio kilo vardera.
…
Forskaren: Så påverkas du av mikroplast
Att få i oss den här mängden plast kan ju inte vara särskilt hälsosamt. Eller? Vi tog hjälp av en forskare för att reda ut frågan.
Bethanie Carney Almroth är universitetslektor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet och forskar om hur mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet. Hon berättar att tester på djur (allt från ryggradslösa vattenlevande organismer till musslor och ostron, räkor, fiskar, och i några fall växter eller maskar) har gjorts i laboratorier där djuren exponerats för höga halter mikroplast.
– Då har man sett att plasten kan leda till inflammationer, förändrar metabolism, förändrad beteende, minskad reproduktion och även mortalitet, säger Bethanie Carney Almroth.
Vad innebär mikroplast?
– Mikroplast är små bitar av plast, oftast inkluderar man allt mindre än 5 mm, men vissa definitioner använder sig av 1 mm som gräns. Mikroplaster kan vara i olika former som sfärer, bitar, filmer, fiber, vassa, platta, släta, i olika material och innehåller tusentals olika kemikalier.
Hur påverkas vår kropp av att få i oss plast?
– Det vet vi inte. Det har gjorts försvinnande lite forskning på detta. Tarmen kommer nog att påverkas på andra sätt än luftvägarna. Om tarmen påverkas alls, vill säga.
Vad kan detta stora intag av plast få för konsekvenser i framtiden?
– Det kan kanske hända att mikroplaster kan påverka våra kroppar, orsaka inflammationer, skada vävnader, men det vet vi inte ännu. En sak som är tydlig däremot är att vi exponeras för mängder av olika kemikalier via plaster varje dag. Kemikalier som mjukgör, flamskyddsmedel, anti-mögel eller anti-bakterie ämnen, och ytbehandlingar är några ämnen som har kopplats till olika hormonrubbningar och vissa typer av cancer.
Hur kan jag undvika att få i mig plast?
– Vi kan nog inte undvika plast. Men vi kan försöka minska användning av onödiga plaster, engångsplaster, vissa förpackningar. Men problemet är större än individen, det är ett systemfel. Vi behöver se över mycket av det som finns i våra komplexa samhällen och komplexa materialflöden för att kunna hitta bättre, mer hållbara lösningar.
Kan man se en ökning av mikroplast i naturen och i livsmedel?
– Mängden plast som produceras, används och hamnar i miljön ökar för varje år. Och ska nog fortsätta att öka, i alla fall några år till. Nya plastfabriker byggs och industrin räknar med en ökad marknad. Allt som hamna i miljön kan bilda mikroplaster genom fragmentering. Så vi tror att halterna kommer att ökar. Forskningar kring mikroplaster i miljön pekar på att de finns överallt, i djuphavet, i Antarktis, på bergstoppar och i öknen.
…
Fakta: Plast
- Ordet plast beskriver formbara egenskaper, i det här fallet en grupp syntetiska material. Plast är inte bara en, utan många olika polymera substanser. (En polymer är en molekyl som består av en kedja av upprepade enheter, så kallade monomerer).
- Råvaran till plastens byggstenar är allra oftast fossila bränslen, 99% av plast, även om vissa bioplaster använder sig av majs eller sockerrör. Ca 8% av fossila bränslen används i produktion av plaster.
- Tusentals polymerer produceras men bara ett litet antal produkter dominerar den globala marknaden: polypropylen (PP), polyeten (PE) polyvinylklorid (PVC), polyuretan (PUR), polyterftalat (PET), polystyren (PS).
Källa: Reuters, WWF Foto: TT, Johan Wingborg
…
Läs mer:
Studie: Vi får i oss en tesked mikroplast – i veckan