Från flum till finrum – därför spirar den spirituella hälsan

Vi kan köpa kristaller som sägs bära på läkande energier, gå på shamansk healing när vi vill lösa upp blockeringar i kroppen och vända oss till tarotkorten när vi står inför ett vägskäl i livet. Det dignar av spirituella och andliga praktiker och behandlingsmetoder och kanske är intresset för dem större än någonsin.

– Jag tycker att intresset har exploderat de senaste ett–två åren. Vi har blivit mer öppna för det alternativa, vilket jag tror bottnar i en längtan till vårt naturliga ursprung. Vi mår bra av att vara i balans med naturen. Vi söker oss till det spirituella för det erbjuder gemenskap och meditativt varande samt en trygg och kärleksfull känsla av att tillhöra något större. Dessutom lugnar det våra hjärnor och nervsystem, säger Julie Boajé som är kognitiv beteendeterapeut och grundare av KBT-fabriken och Ekerö Hälsorum, samt mindfulnessintruktör, mediyogainstruktör och shamansk healer.

Hon framhåller att vi i dag lever i en värld som vi inte är konstruerade för, där vi hela tiden blir bombarderade med intryck och information.

– Man brukar säga att det vi under en dag upplever i form av intryck, upplevde människan på savannen under ett helt liv. Människan har inte alls utvecklats i samma takt som samhället. Det påverkar oss och gör att vi hamnar i ett fly eller fäkta-tillstånd där vi är på vår vakt, nervsystemet är mer alert och vi har en förhöjd puls. Till slut kan överbelastningen visa sig i symtom som sömnsvårigheter, utmattning, nedstämdhet eller ångest.

Julie Boajé håller i månceremonier, kakaoceremonier, kvinnocirklar och eldningsceremonier och anordnar workshops i bland annat ljudhealing, shamanska trumresor, örtmedicin och skogsbad.

– Skogsbad kommer från Japan och handlar om att lyfta människan ur den urbana miljön för att den återigen ska få stå i samklang med naturen. Det är lite omvänt att vi behöver metoder för att ta oss ut i skogen, men självklart samtidigt bra att praktiken finns.

Var i tystnad och lyssna inåt – vad säger dina tankar?

David Thurfjell är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och har bland annat skrivit boken Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion. Han berättar att många ser naturen som en rogivande plats där vi kommer i kontakt med våra existentiella djupdimensioner.

– Studier visar att vi söker oss till naturen för att reflektera kring de stora frågorna: Vem är jag? Vart är jag på väg? Vad vill jag egentligen?

Han nämner flera orsaker till att vi nu vänder oss till astrologin, tarotkorten och kristallerna. Dels tror han att det har med konsumtionskulturen att göra, att vi gärna unnar oss varor och tjänster. Dels har vi inte samma beröringsskräck inför andlighet i dag som vi hade för femtio år sedan. Vi har också ett kunskapsklimat som inte är så strängt när det kommer till vad som är sant och falskt.

– Allt behöver inte vara objektiva fakta eller vetenskapligt korrekt, utan individens känsla – och att bejaka den – har blivit allt viktigare. Det brukar benämnas ”post-truth”. Om någon känner att det funkar med kristaller, då funkar det.

Men han pekar främst på en anledning till att vi gillar tarotkorten och kristallerna:

– Sverige har världsrekord i individualism. Vi är väldigt intresserade av oss själva och det skapar ett intresse för den här typen av praktiker. De ger fler tekniker, metoder och symboler som vi kan använda för att prata om oss själva. Vi kan säga ”Jag har problem med mitt rotchakra” eller ”Jag är kräfta men har lejonet i ascendenten vilket gör att jag förlorar mig i mina relationer. Därför har jag köpt den här kristallen som hjälper mig.” Allt detta handlar om att odla intresset för sin egen själ.

Han nämner den västerländska yogans traditionella avslutning som ett exempel på vår jag-orientering.

– Vi säger ”namaste” och tackar oss själva för att vi gjorde yoga. Hade det varit ett traditionellt religiöst sammanhang – kristet, muslimskt eller judiskt – hade man avslutat med ”tänk mindre på dig själv och mer på andra”. I sitt ursprungliga indiska sammanhang var poängen med yoga att utplåna sitt ego, inte att stärka det.

Även om den spirituella trenden är stor just nu, har den funnits med länge och haft många uppsving genom tiderna, berättar David Thurfjell.

– Kristaller och chakran, hela det här fältet av esoterisk andlighet, kommer från en teosofisk rörelse som var otroligt inflytelserik.

Efter reklamen: Affirmation – det här är det och så använder du dig av det

Den brittiska teosofen, författaren och kvinnorättsaktivisten Annie Besant var från slutet av 1800-talet ledare för rörelsen och när hon kom på besök i Stockholm blev hon mottagen av kungen och det sköts salut från slottet.

– Så de här praktikerna har verkligen varit i finrummet förut. Sedan har de varit i fulrummet och kommit tillbaka.

Det finns en stark dominans av kvinnor i fältet, berättar han, och att det är kopplat till jämställdhet på ett motsägelsefullt sätt. För omkring hundra år sedan, när kvinnor började försöka ge sig in i den mansdominerade politiska världen, släpptes de bara fram i marginella rörelser, i små religiösa grupper eller filosofiska rörelser. Men att fler kvinnor är intresserade av andlighet och spiritualitet kan också ha med könsskillnader i personlighet att göra, tror David Thurfjell.

– Det finns ett psykometriskt mått som handlar om huruvida man är intresserad av saker eller människor. Om du tittar på din egen släkt: Är det männen eller kvinnorna som sitter och pratar om hur en vattenkran fungerar? Eller hur man bygger ett pumpsystem? Och vilka frågar hur du mår och hur det går med barnen?

Julie Boajé på KBT-fabriken har märkt att fler och fler söker sig till hennes kvinnocirklar och ceremonier. Hon tror att vi längtar tillbaka till gemenskap, tradition och trevligt varande utan fokus på prestation eller karriär.

– Vi har i så många år individanpassats i samhället. Vi skärs av från social interaktion och social kompetens mer och mer, med allt som erbjuds oss ur den digitala världen. Just längtan efter att vara en i flocken igen tror jag är stor. Men också att hitta tillbaka till det kärleksfulla och omsorgsfulla, för det har tappats bort i den här världen där det förväntas så mycket av oss människor, där vi ska prestera och vara framgångsrika.

Hon håller med om att vi är individualister – men på ett positivt sätt. Vi behöver bli bättre på att reflektera kring vad vi själva behöver och vill, anser hon.

– Lyssna på dina egna behov och tillgodose dem. Jag uppmanar inte till att bli egoist eller omnipotent i det här, utan bara att återta dig själv och vara inkluderad i det som finns. Öppna upp för omsorgen till dig själv och låt den stå i balans med hur du bemöter din omgivning.

Hon upplever också att vi är mer villiga att prova olika behandlingsformer i dag och att den individuella upplevelsen är minst lika viktig som det evidensbaserade resultatet.

– Det viktigaste är att du respekterar dig själv, oavsett vilken terapiform du söker. Fråga dig själv: ”Är jag trygg här? Tror jag detta kan leda till förbättringar eller få mig att må bra?”. Då är du rätt ute.

Foto: TT/Shutterstock, Anna Hartvig, privat