Diabetes typ 1: Allt du behöver veta om den autoimmuna sjukdomen
Här är allt du behöver veta om diabetes typ 1.
Cellerna i våra kroppar behöver energi för att fungera. Mycket av energin de använder sig av består av druvsocker som transporteras i blodet. För att kunna ta upp det här blodsockret behöver cellerna hormonet insulin som tillverkas i bukspottkörteln.
Om man är frisk frisätts insulin hela tiden i små doser, och ökar efter behov, till exempel när vi har ätit. Men vid diabetes typ 1 har kroppen ofta helt slutat att producera insulin, vilket leder till att blodsockret blir för högt då cellerna i kroppen inte kan ta upp det.
Organ som hjärta, ögon, njurar och nerver kan ta allvarlig skada av ett för högt blodsocker. Utan behandling kan diabetes typ 1 leda till koma eller döden.
Vad är diabetes typ 1?
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret har börjat attackera den egna kroppen. I det här fallet ger det sig på och förstör cellerna i bukspottkörteln som bildar hormonet insulin.
Det leder till att blodsockret ökar eftersom de andra cellerna i kroppen är beroende av insulin för att kunna ta upp blodsocker.
Man vet ännu inte varför det blir såhär och därför finns inget botemedel. Sjukdomen har man hela livet men det finns bra behandlingsmetoder.
Varför får man typ 1-diabetes?
Sjukdomen är delvis ärftlig då man ärver en benägenhet att utveckla ett immunförsvar som kan komma att angripa cellerna som bildar insulin.
Men det är fortfarande oklart varför kroppens immunförsvar bestämmer sig för att börja angripa cellerna i bukspottkörteln.
Många forskare hävdar att det måste bero på en kombination av ärftlighet och någon miljöfaktor. Till exempel har virusinfektion, extrem stress eller vissa födoämnen diskuterats som faktorer som kan trigga i gång processen.
Oftast drabbas man redan som barn, men man kan också få diabetes typ 1 i vuxen ålder.
Tidiga tecken på diabetes typ 1
Symtomen börjar oftast visa sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första tecknen brukar vara:
- Stora urinmängder
- Ökad törst
- Onormal trötthet
- Viktnedgång
Att man kissar mycket beror på att överflödet av socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Törsten blir ett efterföljande svar på vätskeförlusten som blir.
Insulinbristen orsakar störningar i ämnesomsättningen vilket kan leda till tröttheten och viktminskningen.
Vad är symtomen på diabetes typ 1?
Symtomen kan både smyga sig på långsamt eller komma fort. Du får ett eller flera av följande:
- Du behöver kissa ofta och mycket.
- Du blir väldigt törstig.
- Du känner dig ovanligt trött och kraftlös.
- Du blir illamående.
- Du får ont i magen.
- Du luktar aceton ur munnen
- Du ser suddigt och får synrubbningar.
- Du minskar snabbt i vikt.
- Du drabbas av svampinfektioner i underlivet eller i munnen.
Obehandlad diabetes kan leda till ketoacidos
Om du inte vet om att du har diabetes typ 1 eller inte behandlar tillräckligt kan blodsockervärdet bli väldigt högt. Det kan leda till så kallad syraförgiftning, ketoacidos.
Symtomen på Ketoacidos är ofta något av följande:
- Extrem törst
- Hunger
- Du kissar oftare
- Trötthet
- Viktnedgång
- Sår som inte läker
- Känselbortfall
- Suddig syn
- Stickningar i händer och fötter
Hur vet man att man har typ 1-diabetes?
Du ska söka vård om du tror att du har diabetes. Man får då ta flera olika blodprov för att ta reda på om så är fallet.
Ett av dem mäter sockerhalten i blodet just nu och ett annat hur blodsockervärdet legat i genomsnitt de senaste två till tre månaderna.
Läkaren kommer också via blodet att undersöka om du har antikroppar mot cellerna i bukspottkörteln. Det är det som särskiljer om det är diabetes typ 1 eller diabetes typ 2 det handlar om.
Behandling vid diabetes typ 1
Diabetes typ 1 behandlas genom regelbundna kontroller av blodsockret och tillförsel av insulin. Det handlar om att kompensera för det insulin som kroppen inte kan tillverka själv.
Det vanligaste är att man behandlas med insulinsprutor, så kallade insulinpennor, som man tar på sig själv. Men det finns även insulinpumpar som tillför lite insulin hela tiden och som du själv kontrollerar utan att behöva sticka dig.
Beroende på hur blodsockervärdet ser ut får du lära dig hur mycket insulin du behöver tillföra för att cellerna ska kunna ta upp sockret i blodet.
Insulinkänning vid för mycket insulin
En insulinkänning inträffar om blodsockervärdet blir allt för lågt. Det kan till exempel vara för att du tagit en för stor dos insulin, ätit sämre eller varit mer fysiskt aktiv.
Det är ett allvarligt tillstånd som kan leda till medvetslöshet, det kallas även hypoglykemi. Man behöver genast få i sig någonting sött att äta eller dricka om man känner att av att blodsockret börjar bli lågt.
Vid en insulinkänning ska man kontakta och rådgöra med 112.
Diabetes mellitus – vad är det?
Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd där blodsockret är för högt.
I dagligt tal brukar man bara säga diabetes, men det är egentligen flera olika sjukdomar med olika orsaker om man inte är mer specifik än så. Tidigare kallades diabetes även för sockersjuka.
Vad är skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2?
Det vanligaste är att man får diabetes typ 1 som ung, medan diabetes typ 2 oftast uppträder i medelåldern.
Båda varianterna beror på att insulinproduktionen är hämmad. Men vid diabetes typ 1 har den ofta upphört helt och vid diabetes typ 2 har man ofta en minskad (men fungerande) insulinproduktion. Detta i kombination med att cellerna inte kan ta upp insulinet längre, så kallad insulinresistens.
Symtomen brukar också uppträda mycket tydligare och snabbare vid diabetes typ 1 och komma långsammare och mer smygande och otydligt vid diabetes typ 2.
Typ 1-diabetes måste medicineras hela livet medan man i en del fall kan sluta med medicineringen vid typ 2-diabetes.
Hur många typer av diabetes finns det?
Förutom diabetes typ 1 finns även diabetes typ 2, graviditetsdiabetes och LADA (Latent Autoimmune Diabetes of the Adult).
Orsaken till att blodsockernivån är för hög skiljer sig åt mellan de olika sjukdomarna och så även behandlingsmetoderna även om insulin ofta innefattas på ett eller annat sätt för alla.
Sköldkörtelsjukdom ökar risken för diabetes typ 1 och vice versa
Om man har en autoimmun variant av en sköldkörtelsjukdom, som till exempel hypotyreos, Hashimotos sjukdom, hypertyreos eller Graves sjukdom, har man en ökad risk även för andra autoimmuna sjukdomar, som diabetes typ 1.
Detsamma gäller omvänt. Har man diabetes typ 1 har man en ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar som till exempel vissa sköldkörtelsjukdomar.
Mat för diabetiker
Bra mat vid typ 1-diabetes är egentligen inte så annorlunda mot vad som är bra mat för alla. Det kan dock vara viktigare att äta regelbundet och ofta.
Det finns stöd för att vissa livsmedelsgrupper och drycker kan vara bra vid diabetes. Det gäller till exempel grönsaker, baljväxter, fisk, fullkorn, frukt och nötter. Enligt diabetesförbundet kan det räcka med att äta mer av dessa saker och samtidigt minska på andra mindre lämpliga livsmedel.
I Socialstyrelsens vägledning om kost för diabetiker ingår traditionell diabeteskost, måttlig lågkolhydratskost, medelhavskost och traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index.
Men det finns ingen kost som passar alla så det bästa är att rådgöra med diabetesteamet på vårdcentralen eller sjukhuset.
Källa: Diabetsförbundet, 1177 Vårdguiden, Läkartidningen
Foto: TT