Experten: Många har reumatism – utan att veta om det
Det finns ungefär 200 olika reumatiska sjukdomar och de drabbade räknas i hundratusental – bara i Sverige. Men många får vänta åratal på rätt diagnos medan andra får fel, eller ingen diagnos alls. Därför kan antalet drabbade vara långt större. Särskilt bland kvinnor.
Vi har pratat med Reumatikerförbundets forskningschef Li Alemo Munters om hur man känner igen de vanligaste reumatiska sjukdomarna och vad man kan göra åt dem.
Vad är reumatism?
Reumatism kan se väldigt olika ut och sjukdomen delas upp i flera grupper. En är sjukdomar i rörelseorganen, till exempel artros, fibromyalgi och långvarig smärta. En annan grupp är inflammatoriska reumatiska ledsjukdomar så som RA (ledgångsreumatism), AS (ankyloserande spondylit) och psoriasisartrit.
Det finns också inflammatoriska reumatiska systemsjukdomar som SLE och systemisk skleros. De drabbar hela kroppen. Långvarig smärta, till exempel fibromyalgi, kan vara en egen sjukdom men man kan också ha det tillsammans med andra reumatiska sjukdomar.
Vilka reumatiska sjukdomar är vanligast hos kvinnor?
De vanligaste hos kvinnor är långvarig smärta, artros, SLE och ledgångsreumatism.
Hur många är drabbade i Sverige?
Det vet man inte exakt. Vid långvarig smärta tror man att cirka 20 procent av befolkning i Europa har det. RA, ledgångsreumatism, drabbar runt 1 procent av befolkningen, 2 till 4 procent har gikt och 8,5 procent lider av artros. Men mörkertalet är stort. Vid exempelvis psoriasis artrit med rygginflammation och vid ankyloserande spondylit (AS) kan det ta flera år innan diagnos ställs. Framför allt tar det tid för just kvinnor att få rätt diagnos.
Varför får man en reumatisk sjukdom?
De inflammatoriska reumatiska ledsjukdomarna och de inflammatoriska reumatiska systemsjukdomarna beror på att kroppens immunförsvar angriper och skadar kroppens egen vävnad via en inflammation. Vid ledsjukdomar är det framför allt lederna som drabbas. När det gäller reumatiska systemsjukdomar är det framförallt inre organ som njurar, lungor, hud, muskler och kärl som drabbas.
Vid långvarig smärta och fibromyalgi däremot är nervsystemet överkänsligt. Det kan inte processa smärtupplevelsen på ett funktionellt sätt.
När det gäller artros brukar man skilja på två grupper: Artros i en enskild led till följd av en tidigare skada i ledbrosket. Det kan till exempel vara en gammal idrottsskada som har skadat ledbrosket. Skadan startar en inflammatorisk process som fortsätter att bryta ner ledbrosket. Det finns också en generell artros där ledbrosk bryts ner i flera leder av okänd anledning.
Varför reagerar immunförsvaret fel hos den som drabbas?
Det beror på en kombination av genetisk känslighet, miljöfaktorer och levnadsvanor.
Finns det några gemensamma symtom för de olika sjukdomarna?
De vanligaste symtomen är trötthet och smärta. Men symtomen beror också på vilket organ eller vilken vävnad som är angripen.
Vilka levnadsvanor och miljöfaktorer ökar risken att drabbas?
Rökning ökar risken för att utveckla RA betydligt. Vid SLE kan ultaviolett ljus, alltså sol, utlösa sjukdomen.
Är det en myt att gikt nästan bara drabbar män?
Ja. Kvinnor drabbas också, framförallt efter menopausen. Även nedsatt njurfunktion ökar risken för gikt. Gikt beror på att för höga värden av urinsyra i kroppen fälls ut som kristaller i leder.
Vilken hjälp finns det att få?
Läkemedelsbehandlingen har förbättrats de senaste åren. Numera vill man sätta in läkemedel som påverkar immunförsvaret tidigt, till exempel biologiska läkemedel som hindrar kroppen från att angripa sig själv. Den här typen av behandling är nämligen mer effektiv om den sätts in tidigt. Det gör att man kan förebygga vävnadsskador. Det finns också läkemedel som minskar inflammation och lindrar symtom som smärta.
Vad kan man göra själv?
Att sluta röka och att vara fysisk aktiv har visat vara effektivt för att lindra sjukdomen. Det är även viktigt att skaffa sig kunskap om sin sjukdom, till exempel genom Reumatikerförbundets smärtskolor eller en artrosskola. Där får man lära sig vad man kan göra själv för att lindra besvär och det är viktigt för att kunna fortsatt leva ett aktivt liv med hög livskvalitet.
Vissa menar att reumatiska sjukdomar till och med kan botas i framtiden, hur?
Ny forskning visar att sjukdomsprocessen börjar långt innan man får symtom. Kan man gå in med behandling i ett tidigt skede behöver sjukdomen inte bryta ut alls. I framtiden hoppas man kunna behandla sjukdomen genom att helt enkelt stoppa den innan den bryter ut.
…
Här är de 5 vanligaste reumatiska sjukdomarna
RA, ledgångsreumatism
Symtom: RA står för reumatoid artrit. Vanliga symtom är smygande eller plötslig värk och svullnad i en eller flera leder, till exempel fingerleder eller leder i fötter eller knän. Trötthet och morgonstelhet är också vanligt.
Långvarig smärta
Symtom: Att du har haft ont varje dag i minst tre till sex månader. Det kan till exempel vara en höft-, rygg- eller knäsmärta. Smärtan kan ha olika karaktär: ibland blir den värre efter belastning och man kan bli öm i stora delar av kroppen.
Gikt
Symtom: Trötthet, svår smärta och svullnad på grund av inflammation i stortåns led, fotled, handled, häl eller armbåge. Smärtan är ofta mycket kraftig och kommer i attacker.
Artros
Symtom: Ledinflammation med smärta, svullnad, ömhet, stelhet och nedsatt funktion. Drabbar oftast lederna i höfter, knän, rygg eller fingrar. Ett tidigt tecken är att man upplever smärta när man anstränger lederna.
SLE
Generella symptom är: Onormal trötthet, som inte försvinner hur mycket du än sover, viktnedgång och feber. Febern beror på inflammation. Sedan varierar symtomen beroende på vilken del av kroppen som angrips. Om det är lederna får man värk där, om det är huden som angrips kan man få fjärilsliknande utslag i ansiktet och/eller ringformade, skivformade eller fjällande fläckar på kroppen. Hjärta, lungor och njurar kan också drabbas.
Foto: TT
…
Läs mer:
Därför drabbas kvinnor mer av autoimmuna sjukdomar