Färgen på din tunga kan avslöja sjukdom

En frisk tunga är rosa och kan ibland också ha en tunn, vit hinna utan att det är onormalt. Det är alltså inget sjukdomstecken, snarare ett tecken på att det är dags att borsta bort matrester från tänderna (och tungan). En normal tunga har också små knottror, så kallade papiller, som sitter främst på tungspetsen och på tungans sidor.

Ibland kan sjukdomar i andra delar av kroppen visa sig på tungan. Den kan då skifta i färg och form eller få en annan struktur. Om du inte har ätit blåbär eller annan färgrik mat, eller druckit rödvin eller kaffe, kan det vara bra att känna till vad de här färgförändringarna beror på:

Lila

Om din tunga plötsligt blir blålila kan det bero på att du har svårt att syresätta dig. Det kan till exempel vara ett tecken på dålig blodcirkulation eller på hjärt-kärlsjukdom. Den reumatiska sjukdomen Kawasakis sjukdom, som oftast drabbar barn, kan också ge en tunga som skiftar i lila eller blått.

Röd

Om din tunga är tomteröd och dessutom ser lite knölig ut kan det vara ett tecken på scharlakansfeber. Det är en hudinfektion som orsakas av streptokocker. Röd tunga kan också komma sig av allergiska reaktioner, till exempel mot mat eller mediciner, och av brist på B-vitamin eller järn. Då brukar den även svullna upp.

Grå

En vanlig orsak till att tungan blir gråblek och matt är eksem. I en studie såg man att 43 procent av de som har eksem, också har en grå eller blek tunga. Det finns också ett tillstånd som heter karttunga (geographic tongue). Vanliga symtom är gråvita och röda fläckar som ser ut som öar på en karta, därav namnet. Man kan även få sveda och en lätt brinnande känsla på tungan. Karttunga kan bero på B-vitaminbrist.

Svart

Huden på tungan är täckt av ett protein, keratin. Det finns även i naglar och hår. Ibland kan omsättningen av keratin bli störd och då  byggs ett tjockt lager av proteinet upp på tungan – och det får den att se svart och missfärgad ut. Även papillerna brukar påverkas och växa sig större. Det gör att tungan ser hårig ut. Orsaken till att man får för mycket keratin på tungan är bland annat bakterier, mediciner, framförallt antibiotika, strålbehandling och dålig munhygien. I vissa fall kan sjukdomar som diabetes och HIV också färga tungan svart.

Vit

Vita fläckar på tungan kan tyda på en svampinfektion, orsakad av bakterien candida. Om svampen tillåts växa till sig kan den orsaka en infektion som riskerar att spridas till andra delar av kroppen. Man kan också få svamp på tungan efter att ha behandlats med antibiotika.

Grön

Infektioner och bakterier är ofta orsaken till att tungan får en grönaktig färg. Bakterieöverväxten beror för det mesta på att man slarvat med munhygienen. Om bakterierna får växa till sig länge kan man få en svampinfektion, till exempel lichen planus. Då blir tungan även svullen och man kan få blåsor.

Gul

En gul beläggning på tungan beror i regel på bakterier. Lider man av exempelvis muntorrhet kan man drabbas av en överväxt av vissa bakterier på tungan. Det finns också forskning som tyder på att en gul tunga kan vara tecken på gulsot.

Foto: TT

Läs mer:

Parodontit – tandsjukdomen som kan skada hela kroppen

Folk får panik över sina stora knottror på tungan – har du också dem?

Kan dåliga tänder skada hjärtat? Doktorn svarar