Är mensens tid förbi? Fördelar och nackdelar med att blöda
Foto: TT/Privat.
På gamla testamentets tid blev allting som den menstruerande kvinnan satt på ”smutsigt”, vilket förstås måste ha varit opraktiskt... Men om hon bara undvek mänsklig kontakt under sju dagar och på den åttonde offrade två duvor i templet, så var det bra sen!
Idag är det förstås lättare att vara en kvinna med en aktiv menstruationscykel, men 80% upplever ändå mensen som ”besvärlig”, enligt svensk forskning vid Karolinska institutet och en ännu större andel bland de som blöder mycket.
Se också: Allt du behöver veta om vilka preventivmedel det finns
Kvinnor väljer bort mens med p-piller eller hormonspiral
Unga kvinnor väljer oftare bort mens, genom att på inrådan från barnmorskorna äta ihop sina p-pillerkartor, för varför lida i onödan? Synen på mens har alltså gått från skamlig, till mer Liv Strömquist-frigjord med tydliga röda fläckar i skrevet, och så nu, med handflatorna uppsträckta mot solen, ”alltså, det finns verkligen inget att skämmas för här, men är den inte bara lite... onödig?” Ja, vad ska man egentligen ha mens till om man ändå inte försöker göra barn?
Svaret på den frågan är: Inte så mycket, förklarar Lena Marions, gynekolog och forskare vid Karolinska Institutet, som vid besvär gärna förespråkar exempelvis hormonspiral som ofta får mensen att tacka för sig.
Riskfaktorer med att menstruera
– Det finns ju en gammal syn på menstruationsblödningen som något hälsobefrämjande, ungefär som åderlåtning, men det är ju absolut en myt. Jag skulle tvärtom vilja hissa en varningsflagg för den rikliga mensen som ofta normaliseras av den som drabbas, säger hon.
Att blöda väldigt mycket, mer än 80 ml per period, räknas nämligen som en riskfaktor för anemi, blodbrist. Fyller man exempelvis en menskopp varje dag, så kommer man över den mängden bara efter 3-4 dagar.
Använder man andra mensskydd så är det en varningssignal att behöva byta tampong bara efter någon timme, och även att känna att man behöver komplettera med binda, eller att man måste gå upp mitt i natten för att byta skydd.
– Det är oftast inget sjukdomstillstånd bakom, utan har helt enkelt genetiska förklaringar, i vissa familjer blöder kvinnorna mycket. Många ändrar också blödningsmönster efter att de har fött barn. Men det är väldigt vanligt att man inte känner till konsekvenserna av det här, för det tar inte så lång tid innan man får blodbrist, och då upplever trötthet och koncentrationssvårigheter. Det kan göra att man undviker sociala sammanhang och kanske missar man också karriärmöjligheter, säger hon.
Fördelar med att få mens – en hälsomarkör
Med detta sagt är mensen ändå en ”hälsofaktor” som genom att den återkommer regelbundet sätter check på att kroppen är i balans. Till exempel är en viss fettprocent i kroppen optimal för kvinnor, så undervikt kan leda till att mensen försvinner, men även övervikt eftersom fettceller i sig producerar en del östrogen som kan störa protokollet.
– Att mensen för det första börjar komma när den ska, alltså före 16 års ålder, är ju ett tecken på att saker är igång och att de viktiga organen finns där. Så på så sätt är ju mensen en viktig hälsomarkör, förklarar gynekologen och fortsätter:
– Men sedan handlar det mer om att den inte ska avvika från sitt mönster helt plötsligt. Försvinner den så är det ju ändå ett tecken på något. Sedan blir ju mensen närmare klimakteriet mera opålitlig igen, när äggstockarna slutar producera ägg. Det sker inte över en natt utan mensen kan vara svajig under en period och brukar påminna om tiden när man började menstruerar.
Hur ska man veta om man nått klimakteriet?
Genomsnittsåldern för sista mens i Sverige är 51 år, men ett fenomen som forskarna upptäckt när medelålders kvinnor intervjuas om sin hälsa är att allt färre kan svara på den frågan, eftersom deras hormonspiral har dolt själva övergångstiden.
– Jag ser inte det här som ett problem. Varför skulle man behöva veta när man får sin sista mens? Eventuella klimakterieproblem upplever man ju ändå, och då är det viktigaste att man söker hjälp för detta då, tycker gynekologen Lena Marions.
Tre sorters mens som gynekologen tycker att du ska hålla lite koll på...
- Den STORA mensen som du vant dig vid och som kan innebära missad järnbrist. Har du riklig mens och använder stor tampongstorlek behöver du också tänka på att använda en mindre efter några dagar, för att inte slemhinnorna ska torka ut och få obalanser.
- Den LILLA mensen mitt i cykeln. Den kan vara brun, röd eller ljusrosa och ska kollas upp eftersom den kan bero på exempelvis en klamydiainfektion.
- Den PLÖTSLIGA mensen efter klimakteriet. Har det gått över ett år sedan din sista mens, och den sedan kommer igen, så är det väldigt viktigt att du kollar upp dig, på grund av cancerrisken.
