Forskare: Det kan finnas 6 typer av Alzheimers

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen vi har, och i Sverige är cirka 90 000 personer drabbade. Idag finns inget botemedel mot den tragiska sjukdomen, men forskarna ligger inte på latsidan – hela tiden kommer nya studier kring alzheimer. Vad man vet är att sjukdomen får nervceller att förtvina i ett eller flera områden i hjärnan.

Nyligen publicerades en amerikansk studie i tidskriften Molecular Psychiatry, som antyder att det kan minnas åtminstone sex olika typer av demenssjukdomen – jämfört med bara en som man utgått från hittills.

Idag pratar man ibland om alzheimer i tidigt eller sent skede. Men att dela upp alzheimersjuka i subgrupper menar forskarna kan vara viktigt för att kunna behandla patienterna rätt i framtiden, då olika typer kan kräva olika behandling. Detta skulle kunna minska risken att läkemedel blir underkända för att de inte fungerar på alla typer av alzheimers.

Fick genomgå kognitionstester

I studien tittade forskarna på 4050 patienter med alzheimers i ett sent skede. Genom att poängsätta deltagarna utifrån kognitiv funktion och åldern de fick diagnosen kunde de sedan delas in i sex stycken undergrupper.

När man testade kognitionen inom områdena minne, motorik, språkförmåga och synuppfattning, kunde forskarna se några tydliga mönster.

I den största av de sex grupperna, med 39 procent av deltagarna, hade alla poäng i samtliga fyra områden som var rätt nära varandra. I den näst största gruppen (27 procent) hade deltagarna betydligt sämre poäng på minnesområdet.

En grupp utmärkte sig genom sämre poäng när det gällde språk, en hade sämre på motorik och en femte hade lägre poäng på synuppfattning. Den sista gruppen hade sämre poäng på två av de fyra områdena.

Fann genetiska kopplingar

Grupperna analyserades sedan genetiskt för att försöka hitta mönster som kunde förklara poängen. Man fann då 33 specifika punkter i arvsmassan som visade starka genetiska kopplingar med varje subgrupp. Tidigare har man bara funnit 20 sådana punkter – utan subgrupper.

Särskilt en sådan genvariant, APOE e4 allelen, verkar har stark koppling till att utveckla alzhemiers hos européer.

Denna studie visar framförallt att tanken på att dela upp alzheimers i underkategorier kan vara värd att ha med i framtida forskning. Studien i sig är någorlunda ensidig eftersom samtliga deltagare var från Europa och med en högre utbildning bakom sig. Ännu behövs med andra ord mer forskning, men kanske kan denna ta oss ett steg närmre ett botemedel.

Källor: 1177 Vårdguiden, Nature.com, Sciencealert Foto: IBL