Framtidens diet är anpassad efter dina gener
Idag lever vi efter allmänna kostråd, som att dra ner på snabba kolhydrater, äta ”rätt” fett och välja ekologisk mat. Och GI, LCHF, Medelhavsdieten och 5:2 är bara några i en uppsjö av olika dieter som vi testar oss fram med för att hitta dieten som passar just mig.
Men i framtiden kan valet av diet bli betydligt enklare.
Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, tror att nutrigenetik har en stark framtid hos en hälsomedveten befolkning.
– Så småningom kan det bli möjligt att karaktärisera vissa genetiska drag som påverkar hur individer reagerar på olika typer av kost. Då kan vi kanske säga att vissa bör äta mer fett och andra mer kolhydrater till exempel, säger hon till Forskning.se.
Läs också: Har du genen som leder till övervikt?
Eftersom ämnet är komplext tror hon att det kan ta omkring tio år att komma dit. Man måste även ta hänsyn till hur kost påverkar olika sjukdomar.
– Man kanske kommer fram till att en viss kost kan sänka risken att en viss individ utvecklar typ-2 diabetes, men den kosten kanske inte alls är bra för att motverka hjärt-/kärlsjukdom eller cancer, säger Marju Orho-Melander.
Tarmfloran spelar viktig roll
Hon är själv involverad i en studie där man har hittat en gen som gör att man har mindre risk att utveckla diabetes typ 2 om man äter mycket fett, men har man en annan gen minskar istället diabetesrisken om man äter mycket kolhydrater.
– Tyvärr räcker det här inte för att ge individuella kostråd till människor som är oroliga för att utveckla typ-2 diabetes. Det vi hittade handlade bara om EN gen, och idag känner vi till över hundra gener som har kopplingar till typ-2 diabetes. Det behövs betydligt mer forskning.
Även vår tarmflora kan vara en del i att utveckla individuella kostråd i framtiden. Bakterierna i tarmen har stor inverkan på hur resten av kroppen mår och fungerar.
Läs också: Livsstil avgör hur länge du lever – inte generna
– Tarmfloran är till exempel central för ämnesomsättningen och viktig för immunförsvaret. Tarmbakterierna producerar också viktiga vitaminer, säger Marju Orho-Melander.
Tarmfloran är väldigt känslig för vad vi äter, och olika personers tarm kan reagera helt olika på samma mat. Därför skulle individuella kostråd baserade på tarmfloran kunna ge många en bättre maghälsa.
Forskning pågår nu
Mer forskning på ämnet pågår redan nu – i Malmö pågår ”Malmö Offspring Study”, där forskarna studerar deltagarnas tarmflora och kost, samt hur generna påverkar.
– Det senare är mindre studerat, men mycket viktigt. Vi behöver förstå samspelet mellan gener, diet och tarmflora. Vi behöver också förstå hur den kunskapen kan användas i sjukdomsprevention, men även för att behandla vissa sjukdomar som till exempel typ-2 diabetes, säger Marju Orho-Melander.
Läs också: Forskaren krossar fem vanliga myter om övervikt
Tills det att de individuella kostråden blir verklighet får vi fortsätta att följa Livsmedelsverkets rekommenadationer, och hitta en kost där vi får i oss alla näringsämnen vi behöver utan att överdriva energiintaget – och försöka äta så att vi mår bra.
Källa: Forskning.se, Livsmedelsverket
Foto: Thinkstock
Därför smakar koriander som tvål – för vissa av oss
Läs också: Därför smakar koriander som tvål – för vissa av oss