Här är reglerna för att bli blodgivare
Omkring 100 000 människor behöver få blod varje år och i nuläget är 250 000 personer blodgivare. Men det behöver alltid bli fler.
Blodet behövs vid till exempel cancerbehandlingar, förlossningar, olyckor och operationer. Blod kan inte ersättas på konstgjord väg och därför är varje persons insats livsviktig för många människor, skriver Geblod.nu.
Att ge blod tar cirka tio minuter och vid varje sådant tillfälle kan man rädda tre människors liv.
Kan man själv bli sjuk av att ge blod?
Nej, du ger av ditt överskott och får inte blodbrist av att ge blod, enligt Geblod.nu. Du ger 4,5 dl vid varje blodgivning, vilket är mindre än 10 procent av din totala blodvolym. En frisk människa bildar nytt blod hela tiden. Kvinnor kan ge blod högst 3 gånger per år och män högst 4 gånger per år. Ingen forskning talar för att det generellt skulle vara varken bra eller dåligt för hälsan att ge blod.
Men det finns en hel del regler kring att donera blod. De finns för att skydda både blodgivaren och mottagaren av blodet. Blodet måste vara fritt från smitta, det är ett av grundkraven. Här har vi listat samtliga krav som ställs på blodgivare.
Grundkrav
- Du är mellan 18-60 år (Det finns dock olika lokala rutiner för den övre åldern, kontakta din blodcentral för att ta reda på hur länge du kan fortsätta med blodgivning.)
- Du är frisk (En provtagning görs för att undersöka att du är helt frisk. Där mäts ditt blodvärde, hur mycket järn du har i kroppen och hur dina blodkroppar ser ut. Blodet kontrolleras även för hiv, hepatit (gulsot), syfilis och HTLV I + II.)
- Väger minst 50 kilo
- Har giltig ID-handling
- Har ett svenskt personnummer
- Förstår och talar svenska (för att undvika språkliga missförstånd angående smittrisker). I Stockholm är det möjligt att ge blod på engelska, om du har svenskt personnummer och giltig ID-handling.
Särskilda krav
Om du uppnår grundkraven måste du även fylla i en hälsodeklaration vid varje tillfälle som du är på plats för att ge blod. Vad du har gjort den närmaste tiden innan blodgivningen är direkt avgörande för om du får ge blod eller inte. Här är kraven du måste uppnå:
Har ett bra blodvärde. Om du är kvinna måste ditt blodvärde (Hb) vara minst 125 g/L. För män gäller 135 g/L. Ditt blodvärde kontrolleras vid varje blodgivning. Personer som varken äter kött, fisk, mjölk- eller äggprodukter, kan behöva tillskott av vitamin B12. Även folat och järn krävs för bildning av nytt blod, därför är det viktigt att ta de järntabletter som tillhandahålls av blodcentralen.
Graviditet, missfall eller abort. När du är gravid ska du inte ge blod. Du och din bebis behöver allt ditt blod. Vänta med att ge blod till minst nio månader efter förlossningen. För medicinsk abort (med tabletter) gäller att du får ge blod efter lika lång tid som graviditeten varat. Dock minst 12 veckor. Vid kirurgisk abort (med instrumentellt ingrepp) måste du avvakta med blodgivning i minst 6 månader efter ingreppet. Detsamma gäller vid missfall.
Inte har opererats. Den som har varit med om ett större kirurgiskt ingrepp ska vänta med att lämna blod i minst sex månader.
Inte ha gjort endoskopi. Vid endoskopi och andra undersökningar som utförs med flexibla instrument tål utrustningen inte alltid värmesterilisering och därför finns risk att utrustningen inte blir tillräckligt rengjord. Prata med din blodcentral för att rådgöra hur lång tid du måste vänta med att ge blod.
Vaccination ibland en risk. I många fall kan du ge blod dagen efter att du vaccinerat dig, men ibland måste du vänta upp till 4 veckor. Om du utsatt dig för risken att bli smittad med hepatit A och B måste du vänta 6 månader. Vid misstanke om rabiessmitta gäller 1 års uppehåll.
Ingen ny sexpartner. Du måste vänta i tre månader från senaste nya sexuella kontakt, innan du kan ge blod igen. Om du haft samlag med person som har utsatts för risk för blodsmitta måste du vänta ett år.
Män som har sex med män. Socialstyrelsens föreskrifter säger att en man som har haft sexuellt umgänge med en annan man måste vänta i sex månader innan han får ge blod.
Tatuerade får vänta. Om du nyligen har tatuerat eller piercat dig ska du vänta med att lämna blod i minst sex månader.
Ingen narkotika. Du får inte ge blod om du har injicerat narkotika, anabola steroider, tillväxthormon eller något annat preparat.
Krav vid resor. I bland måste du vänta 4 veckor eller 6 månader med att ge blod efter besök i andra länder. Det är framförallt risken för malaria som styr hur lång karenstiden blir. Såhär ser kraven ut:
- Europa. Generellt inget uppehåll men under sommar och höst råder 28 dagars karens efter besök i vissa länder på grund av risk för West Nile virus.
- Nordamerika. Mellan den 1:a maj – 30:e november, generellt 4 veckors karens. Vissa blodcentraler har denna karens hela året.
- Latinamerika. Särskilda regler efter lång tid i Latinamerika. I större delen av Latinamerika förekommer en allvarlig sjukdom som heter Chagas sjukdom och som överförs via blod. Den sprids till människor via en sorts skalbagge som är särskilt vanlig på landsbygden. Något bra rutintest för att påvisa Chagas sjukdom finns ännu inte. Den som är smittad kan dessutom bära på sjukdomen i årtionden utan att få symtom. Har man bott minst fem år i ett område där Chagas sjukdom förekommer anses risken för att ha smittats vara så pass stor att man därför inte får bli blodgivare alls.
- Övriga världen. Generellt 4 veckors karens efter att du lämnat område utan malaria. Om det finns malaria i området är karensen 6 månader. Vissa storstäder och badorter har ingen karens. Om du bott dina första 5 år i malariaområde och gör ett återbesök får du ge blod 3 år efter att du lämnat området.
Källa: Geblod.nu, Socialstyrelsen.se Foto: TT
…
Läs mer:
Nya rön: Din blodgrupp styr om du får vinterkräksjukan