Har du koll på mammografi? Cancerfonden svarar på allt du behöver veta
Screening av brösten med mammografi erbjuds av regionerna till alla kvinnor från och med att de fyllt 40 år, upp tills att de är 74 år gamla. Beroende på vart i Sverige man bor blir man kallad antingen var 18e eller 24e månad för en rutinkontroll.
– Anledningen till de olika tidsintervallerna har dels att göra med ålder, är man under 55 år kallas man generellt var 18e månad och över är det vartannat år som gäller. Det kan också bero på att man har mammografibussar, då inbjuds alla kvinnor på orten med samma intervall vilket oftast är 24 månader. Även i Stockholm kallar man alla kvinnor med 24 månaders intervall, förklarar Cancerfondens mammografi-expert Karin Leifland.
Varför ska man gå på sin mammografi?
Enligt Karin Leifland finns studier som visar på att 60 procent av alla bröstcancertumörer upptäcks med en mammografiscreening. Dessutom sänker det dödligheten med 50 procent för de som faktiskt dyker upp på sin rutinkontroll, tack vare att tumörer som hittas kan behandlas i tid.
– Men man ska komma ihåg att de flesta kvinnor som deltar i screening-programmet inte har några farliga förändringar i sina bröst. Efter screeningen får cirka 97 procent av kvinnorna ett standardbrev hem där de står att man inte hittat någonting. Som det ser ut idag är det bara ungefär 3 procent som vi återkallar för en uppföljningskontroll, och i de flesta fall visar den vidare utredningen att det läkarna funderade på i bröstet var ofarligt, menar Karin Leifland.
Men hon understryker också att man alltid ska gå på sin screening-undersökning, när man blir kallad, eftersom cancer kan uppstå i brösten när som helst under en kvinnas liv. Att ditt resultat är bra betyder inte att du löper mindre risk än någon annan att drabbas.
Så går en mammografi till
Det finns två typer av mammografi berättar Karin Leifland. Dels den vanliga screeningkontrollen som beskrivits ovan – och som i folkmun brukar vara det man refererar till när man säger ’mammografi’, men det finns också en mer utförlig så kallad klinisk mammografi.
- En screeningundersökning tar bara 10 minuter. Du får först svara på några frågor om huruvida du känt något ovanligt i brösten eller inte. Sedan känner sjuksköterskan efter själv och ser att allt verkar som det ska. Undersökningen avslutas med att två bilder per bröst tas i röntgenapparaten, vilka i efterhand kommer att tittas på av två läkare som granskar bilderna helt oberoende av varandra.
- En klinisk mammografi avsätter man cirka 30 minuter för och undersökningen görs bara på patienter som fått en remiss från läkare. Det är denna också undersökning som de tre procenten som återkallas efter den ”vanliga” screeningen får göra. Här genomförs utredningen direkt på plats av sjuksköterska och en läkare, fler bilder tas och vid behov kompletteras undersökningen med andra metoder så som ultraljud, cellprov eller vävnadsprov. I vissa fall kan även en MR-undersökning göras före operationen för att få en mer tydlig bild av brösten.
Finns det risker eller nackdelar med mammografi?
Enligt Karin Leifland är samtliga mammografi-undersökningar säkra, dock betonar hon att man alltid bör vara försiktig när det handlar om strålning. Men då all personal som jobbar inom bröströntgen har en gedigen strålskyddsutbildning och vet hur man ska hantera detta så är det inget patienter behöver oroa sig för.
– Sedan pågår en överdiagnostik-debatt. Folk som ställer sig kritiska till screeningmammografi menar ofta att man hittar och behandlar cancertumörer som hade gått bort av sig själv, alltså att kroppen själv hade kunnat döda tumören medan den fortfarande var liten. De flesta som jobbar med det menar dock att man aldrig kan vara säker på att tumören faktiskt inte utgör någon fara, och väntar man för att se om den försvinner av sig själv, så kan det ge förödande konsekvenser för patienten, säger Karin Leifland.
Karin nämner också pågående studier i andra länder, där man med kvinnors tillåtelse, låter små tumör vara obehandlade. Detta i syfte att följa deras utveckling, och öka förståelsen för när sjukvården bör sätta in behandling och när de inte borde göra det.
Men i dagsläget anser yrkesverksamma inom området i Sverige att alla bröstcancrar ska opereras bort eftersom man inte säkert kan veta om tumören utvecklas eller inte.
Mammografi och problematiken kring täta bröst
På senare tid har fenomenet täta bröst blivit allt mer uppmärksammat. Med det menar man kvinnor som har tät bröstvävnad, något som försvårar för screeningen att upptäcka eventuella cancertumörer. Motsvarigheten är bröst med mycket fettvävnad.
– Ett par mera fettrika bröst hittar man till 90 procent alla tumörer, medan samma siffra hos täta bröst uppges vara ungefär 60 procent, förtydligar Karin.
Idag informeras inte kvinnor per regel om de har täta bröst eller inte. Detta, menar Karin, har att göra med att man inom mammografiscreeningen inte just nu har möjligheter och resurser för andra typer av undersökningar. Ett alternativ till undersökning hos personer med täta bröst, för att vara säker att man upptäcker en eventuell bröstcancer-tumör, hade exempelvis kunnat vara en MR-undersökning.
– Men det är en resursfråga. Med screening kan ett stort sjukhus undersöka ungefär 500 kvinnor per dag, med MR kanske max 8-10 kvinnor. Den typen av undersökning används därför framförallt på patienter där risken att utveckla tumörvävnad anses vara väldigt hög, förklarar Karin. Det finns dock två nya metoder, bröst-tomosyntes och tredimensionellt automatiskt ultraljud som används i andra länder - som inte ännu blivit godkända i Sverige. Om dessa visar sig funka som man tror och implementeras även i svensk sjukvård, kan det innebära goda nyheter för framförallt kvinnor med täta bröst, avslutar Karin.
