Har jag vuxen-ADHD? Doktorn svarar
Läsaren Ingela misstänker att hon kan ha ADHD, men hennes läkare tror att hon är deprimerad. Hon undrar nu hur man tar reda på om man lider av vuxen-ADHD. Här nedan svarar doktor Gunilla Hasselgren på hennes fråga.
Se också – vuxen-adhd ökar risken för flertalet sjukdomar.
Fråga: Jag är en medelålders kvinna och mamma som länge känt att jag inte är som andra. Jag är vad man kan kalla högpresterande men har svårt för att umgås med människor jag inte känner. Min läkare säger att jag är deprimerad men jag tycker inte jag blir bättre av antidepressiva. Känslan av att vara annorlunda blir bara jobbigare med åren. Kan det vara så att jag har en oupptäckt ADHD? Jag känner igen mig i beskrivningar av sjukdomen.
Svar: ADHD innebär att man har en uppmärksamhets- eller koncentrationsstörning och/eller hyperaktivitet och/eller impulsivitet. Detta gör att man kan fungera sämre på arbetet eller socialt.
Många vuxna söker idag hjälp i samband med att deras barn utreds. Man kan känna igen mönster och likheter med sitt barn när det gäller hur man hanterar vardagen.
Det kan också vara svårt att förstå att ADHD kan ligga bakom olika problem man kan ha gällande krav på sig själv eller i relationer.
Mörkertal av kvinnor som har ADHD
Funktionsvariationen sägs vara vanligare hos pojkar och män, men sannolikt finns ett mörkertal bland kvinnor där man oftare letar efter hormonella eller psykosociala förklaringar till problemen.
Du skriver inte om du har någon samtalskontakt som komplement till din läkemedelsbehandling. Terapeuten brukar kunna hjälpa till att ringa in eller kartlägga om det kan handla om ett neuropsykiatriskt tillstånd, det vill säga den grupp av tillstånd som ADHD tillhör. Där finns även ADD, som också innebär att man har svårt med uppmärksamhet och koncentration, men utan hyperaktivitet.
Så utreds ADHD
Utredningarna görs alltid inom psykiatrin. Man kan få komma dit för en bedömning genom remiss från läkare. Men man kan även skriva en egen vårdbegäran. Blanketter finns på 1177. Där beskriver man sig själv, tidigare sjukdomar och om man tar läkemedel. Men framförallt ska man bifoga ett självskattningsformulär som heter ASRS. Du hittar det via internet.
Där ställs frågor om hur du uppfattar dig själv och om du känner igen dig eller inte i olika situationer.
Eftersom ADHD kan höra ihop med missbruk av spel, alkohol eller droger är det viktigt att även ta med eventuella sådana tidigare eller aktuella problem i en vårdbegäran. Likaså bör man fundera över och berätta om man har släktingar med liknande funktionsnedsättning.
Eftersom man kan uppleva att det är svårt att få till vardagen kan ADHD/ADD istället ge sig i uttryck som depression eller ångest, vilket gör att vi ofta börjar i den ändan när vi ska hjälpa eller behandla. Men medvetenheten kring problematiken har ökat på senare år, vilket också gör att diagnosticeringen och efterfrågan på utredning också ökat.
Det här är tre exempel på frågor som förekommer i självskattningsformuläret ASRS, och som kan vara vägledande i en utredning av ADHD:
- Hur ofta händer det att du har svårt att gå ner i varv och koppla av när du har en stund över?
- Hur ofta händer det att du har svårt att hålla kvar uppmärksamheten när du utför tråkigt eller monotont arbete?
- Hur ofta har du svårigheter med att få ordning på saker och ting när du ska utföra en uppgift som kräver organisation?
Foto: TT