10 viktiga frågor om klimakteriet – överläkaren svarar
Överläkaren Hilde Löfqvist är specialist inom gynekologi på CevitaCare GynStockholm på S:t Görans sjukhus. Hon har också skrivit boken Hormonkarusellen och pratar om klimakteriet i sin podd Doktorhilde-podden.
Se även: Det här händer i klimakteriet
10 vanliga & viktiga frågor om klimakteriet
Här svarar Hilde Löfqvist på 10 vanliga frågor som rör klimakteriet.
1. Skjuter man upp klimakteriet om man tar hormoner?
– Man kan inte skjuta upp klimakteriet. Äggstockarna lägger av i 50-årsåldern, det är en naturlig process. Genom hormonbehandling minskar man bara besvären som är förknippade med den här övergången.
2. Är blödningar i början av klimakteriet normala?
– Får man kontaktblödningar, till exempel efter samlag, eller blödningar vid ansträngning, ska man söka hjälp. Det gäller framförallt om man inte har varit på cellprov eller gynundersökning på länge.
3. Vilken roll spelar livsstilen?
– Det är en viktig pelare i behandlingen tillsammans med hormoner. Man mår bättre av att röra på sig, det vet vi. Jag skulle också säga att det är viktigt att inte stressa och att leva hälsosamt över lag.
4. När försvinner klimakteriebesvären?
– Hos de flesta varar besvären i cirka fem år men hos 10 procent av kvinnorna fortsätter de upp i 70-årsåldern. Hos vissa försvinner de aldrig.
5. Är det bra för hälsan att få hormonbehandling?
– Behandling med hormoner, som sätts in i anslutning till menopausen och fram till 60 års ålder, halverar risken för hjärtinfarkt under behandlingstiden. Det förebygger också benskörhet och ledbesvär och minskar risken för tjocktarmscancer och diabetes. Man har också sett att kvinnor under 60 år som behandlas med hormoner har en 40 procent lägre risk att dö under behandlingstiden.
6. Men ökar inte risken för bröstcancer?
– Långtidsbehandling med hormoner ger en liten riskökning för bröstcancer, men inte för att dö i bröstcancer. Riskökningen är starkt överdriven. Den allmänna risken att dö i hjärtsjukdom är mångdubbelt större.
7. Tidigare sas det att man skulle behandlas i max fem år?
– Nej. I de nya riktlinjerna finns det ingen gräns för hur länge man kan behandlas. Det är individuellt.
8. Skillnaden mellan vanliga hormoner och bioidentiska?
– Vanliga hormonkombinationer innehåller östradiol kombinerat med ett syntetiskt progesteron som heter gestagen. Bioidentiska hormoner kombinerar östrogen och bioidentiskt progesteron. Skillnaden mellan gestagen och progesteron är att gestagen har kemiskt förändrats för att uppnå vissa gynnsamma effekter, som till exempel bättre blödningskontroll. Men gestagener motsvarar inte kroppens naturligt förekommande progesteron.
9. Är bioidentiska hormoner bättre?
– Nej, de är inget mirakelmedel som passar alla. Det är individuellt hur man tål ett läkemedel. Men enligt det som vi vet idag ger bioidentiska hormoner minst påverkan på bröstvävnad och hjärta/kärl och anses därför vara mer skonsamma.
10. Kommer symtomen åter när man slutar med hormoner?
– De kan återkomma när man slutar med en behandling. I så fall är det bättre att smyga ut behandlingen än att sluta tvärt.
Foto: TT
