Se Min hälsa Sömn Stress Klimakteriet Tarmflora Huvudvärk Ergonomi Fråga experterna Om MåBra

Därför drabbas kvinnor mer av autoimmuna sjukdomar

16 jun, 2018
Att kvinnor oftare drabbas av autonoma sjukdomar kan ha med könshormonerna att göra.
Kvinnor drabbas av reumatism och andra autoimmuna sjukdomar i högre grad än män. Nu har forskare hittat en koppling som kan förklara varför det är så. ”På så sätt kan man på sikt behandla sjukdomarna på ett bättre sätt" säger Åsa Tivesten, överläkare och professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Vid autoimmuna sjukdomar, som till exempel reumatism, skapar immunsystemet antikroppar som angriper kroppens egen vävnad. Kvinnor är hårdare drabbade än män. Könsskillnaden är till exempel extra stor vid den svåra sjukdomen SLE. I det fallet är nio av tio drabbade kvinnor.

Sedan tidigare har man slagit fast att det manliga könshormonet testosteron spelar in i skillnaden mellan risken att drabbas. Män har mer testosteron och drabbas i mindre utsträckning av autoimmuna sjukdomar. Kvinnor, som bara har en tiondel så mycket testosteron, har alltså ett mindre skydd.

Åsa Tivesten, forskare Sahlgrenska
Åsa Tivesten är överläkare och professor vid Sahlgrehnska akademin. Hon är en av författarna till studien. Magnus Gotander/Bilduppdraget)

Kopplas till speciellt protein

Nu har forskarna arbetat vidare med den kopplingen. Det är känt att testosteron minskar antalet B-celler som produceras i mjälten. Och B-cellerna är de som, i sin tur, frisätter de skadliga antikropparna som ger upphov till sjukdomarna.

Annons

Genom försök på möss och studier av 128 blodprov från män har forskarna lyckats hitta en koppling i ett protein som gör B-cellerna mer livskraftiga. Ett protein som heter BAFF.

– Vi har kommit fram till att testosteron trycker ner BAFF. Om man blir av med sitt testosteron får man mer BAFF, och därmed mer B-celler i mjälten genom att de överlever i högre grad. Kopplingen till BAFF är helt ny, det är ingen som rapporterat om det tidigare, säger Åsa Tivesten i ett pressmeddelande.

Ger viktig information

Kopplingen får också stöd i tidigare studier där BAFF knutits till risken för exempelvis SLE. Sjukdomen har behandlats med så kallade BAFF-hämmare men med blandat resultat.

Forskarna bakom den nya studien, Åsa Tivesten och Anna Wilhelmsson, menar att de nya rönen kan ge underlag för vidare forskning och bättre läkemedelsanvändning.

– Därför är den här informationen om hur kroppen reglerar nivåerna av BAFF väldigt viktig, så att man kan fortsätta att pussla och försöka förstå vilka patienter som ska ha BAFF-hämmare eller inte, säger Åsa Tivesten

Annons

Studien har publicerats i Nature Communications

Det här är autoimmuna sjukdomar:

Autoimmuna sjukdomar innebär att inflammationsjukdomar uppträder i kroppen utan känd orsak. Till den gruppen räknas till exempel SLE, MS, Crohns sjukdom, ulcerös kollit och psoriasis.

Även om sjukdomarna uppstår på vitt skilda ställen i kroppen är den utlösande mekanismen gemensam när immunsystemet skapar antikroppar som angriper kroppens egen vävnad.

Symtomen kommer från det eller de organ som drabbas. Det finns läkemedel som kan dämpa immunsystemet och eliminera de värsta symtomen.

Källa: Medibas.se  Foto: IBL

Artikeln publicerades först på Hemmets.

 

Annons