Så blir livet efter covid-19 – tidigare pandemier visar tydliga mönster
Sakta ser vi ljuset i pandemins tunnel. Flera länder har påbörjat en massvaccinering och många av oss har börjat drömma om livet efter restriktioner, distansarbete och avstånd. Men vad kan tidigare pandemier ge oss för ledtrådar över hur livet efter covid-19 kommer se ut?
Så arbetar vi efter covid-19
Många har under pandemin arbetat på distans. Ett härligt avbrott från pendling och kontoret hävdar vissa medan andra kämpar med bristande produktivitet och avsaknad av fysiska möten med kollegor. Hur arbetet efter pandemin kommer se ut diskuteras för fullt. Även om vi kan dra paralleller från tidigare pandemier i vissa områden är arbetet något som kan ha förändras helt i och med den rådande pandemin. Jämfört med tidigare pandemier har vi nu digitala verktyg som faktiskt gör det möjligt för många att arbeta på distans, något som vissa menar att vi kommer göra mer av efter corona.
När Micael Dahlen, professor i ekonomi vid Handelshögskolan och Ulf Boman, framtidsstrateg vid konsultfirman Kairos Future, gästade Nyhetsmorgon i somras spånade de om hur framtidens arbete kunde se ut.
Båda två var överens om att coronapandemin skulle ha en stor inverkan på arbetslivet i framtiden.
– Vi kommer att jobba på flera sätt, på flera ställen, på flera olika tider, mer hemma men samtidigt behöver och vill vi jobba tillsammans med människor. Äntligen hoppas jag att vi blir av med 9-5-arbetet, där vi alla trycker in oss på samma tid och plats för att trängas, säger Micael Dahlén till Nyhetsmorgon.
Men det finns också dem som tror att hur vi arbetar på kontoren kommer att ändras efter corona. Dagens Nyheter pratade i maj med designforskaren Maral Babapour Chafi. Hon menade då att det kunde bli vanligare med sensorer på arbetsplatsen. Alltså ett verktyg där anställda kan se hur fulla kontorsrummen är och välja ett annat rum alternativt jobba hemifrån om det ser trångt ut.
– Det kommer knappast att ske någon stor revolution av kontorsdesign i en snar framtid, men jag tror att det blir lite glesare på kontoren. Det kommer nog att ta ett tag innan man vågar sätta sig i ett knökfullt rum med massa personer, säger Maral Babapour Chafi till Dagens Nyheter.
Så umgås vi efter covid-19
Nicholas Christakis är läkare och professor i sociologi vid Yale-universitetet. I sin nyligen publicerade bok ”Apollo’s arrow – The profound and enduring impact of coronavirus on the way we live” jämför han coronapandemin med historiska pandemier. Till Dagens Nyheter säger han att det finns vissa mönster från tidigare pandemier som kan ge en ledtråd till hur livet kommer se ut efter covid-19.
– Människor letar upp sociala evenemang. De får vidlyftigare sexliv, tar mer risker och spenderar pengar. För de har ju inte haft någon möjlighet att göra det under pandemin. Det är väldigt typiska mönster.
Han tar upp jazzåldern och "det glada 20-talet" som ett resultat av spanska sjukan och i sin bok citerar han skatteindrivares ord efter digerdödens slut i mitten på 1300-talet.
"Alla som överlevde gav sig själva till njutningen: Munkar, präster, nunnor och vanliga män och kvinnor förlustade sig, och ingen oroade sig för att spendera pengar och spela. Och alla kände sig rika eftersom de undflytt och återerövrat världen", skriver han.
I boken skriver han även om att människor alltid kommer att försöka hitta möjligheter till att socialisera sig i större skala genom till exempel sportevenemang, konserter och politiska möten.
"Efter en allvarlig pandemi känner människor ofta en förnyad känsla av mening", skriver han i boken.
Källa: Dagens nyheter, Tv4 Nyhetsmorgon Foto: TT