"Min tonårsdotter är så jobbig!"
Fråga:
Min 17-åriga dotter är så jobbig när hon ska upp på morgonen. Hon snäser och fräser när jag säger åt henne, skriker att hon aldrig får sova, att jag är elak och att hon hatar mig. Sedan far hon upp med dunder och brak, smäller i dörrar, grinar och ryar att hon ska börja röka och rymma hemifrån.
Jag försöker säga åt henne att gå och lägga sig i tid på kvällen, men det struntar hon i. Så här har vi det nästan varje morgon, och det gör mig utmattad. Hur kan jag nå henne? Jag vet att det hör tonårstiden till att frigöra sig från sina föräldrar, men jag står inte ut med de här bråken längre.
Ensamstående mamma
Svar:
Du är inte ensam om ditt problem och du förstår att tonårstiden är till för att frigöra sig från sina föräldrar. Men måste det vara så jobbigt?
Ofta hamnar man i en situation där man slutar prata med varandra, där det blir tjat från den ena och skrik och gråt från den andra. Som förälder sätter man upp regler för hur man tycker det ska vara, och känner sig dålig när man ser hur ens barn agerar. Sedan när man ser sitt barn i andra situationer blir man ofta förvånad över hur trevlig hon är mot andra.
Jag förutsätter att allt annat är okej? För om hon verkar deprimerad och hängig bör man kolla hos husläkaren att allt är väl både fysiskt och psykiskt.
Vid 17 års ålder är det dags att börja inse vilka konsekvenser ens agerande får. Berätta att du tycker det är tråkigt att ni hamnar i de här konflikterna och att du vill bryta det. Bestäm tillsammans vad hon ska ta ansvar för, till exempel att komma upp på morgonen. Om hon försover sig ska du inte väcka henne, i stället får hon se vad som händer när hon är sen till skolan.
När konsekvenserna blir tydliga för henne måste hon lösa dem på annat sätt än att du finns där. Se också till att det inte blir en massa onödigt tjat om saker som sedan inte genomförs, som att ”du måste städa ditt rum, plocka ur diskmaskinen, gå ut med soporna”. Självklart ska man hjälpas åt, men om tjatet inte ger resultat måste man hitta nya vägar – eller helt lämna det. Inom några år lär hon sig hantera sin vardag, oavsett om du tjatar eller inte.
Kerstin