Monika Björn: ”Hade ingen aning vad som höll på att hända”
Idag kallar hon sig klimakterieaktivist och ser det som sin uppgift att sprida kunskapen vidare.
– Jag önskar att jag visste allt om klimakteriet innan jag hamnade där själv, säger hon till MåBra.
Författaren och träningsprofilen Monika Björn, 53, brinner för kvinnohälsa och att prata mycket och högt om klimakteriet – ett ämne som historiskt sett nästan varit tabubelagt, och som det funnits lite kunskap kring.
När Monika Björn själv gick in i klimakteriet var hon inte beredd på vad som komma skulle, eller vilka symtom hon skulle möta: Fysiska som psykiska.
– Jag önskar att jag visste allt om klimakteriet innan jag hamnade där själv. För jag är helt övertygad om, att hade jag vetat det jag vet idag, så hade jag kunnat ta mig an min klimakterieresa på ett helt annat sätt med ett större lugn, med en större förståelse och med en ökad snällhet mot mig själv, säger hon till MåBra och fortsätter:
– Och också mycket mer tålamod än jag hade när jag var där och inte hade någon aning om vad som höll på att hända.
”Vi behöver själva lära oss om klimakteriet”
Bristande kunskap i den svenska klimakterievården är fortfarande ett problem idag, säger Monika Björn. Hon tycker att det borde vara obligatorisk undervisningstid om just klimakteriet redan på läkarutbildningen:
– Vad som händer när man är där, de vanligaste symtomen, och också hur man behandlar dem.
Hon vill också se en förbättring inom barnmorskevården när det kommer till klimakteriet och hormonell behandling. På så vis skulle det bli lättare att fånga upp kvinnor med klimakteriebesvär vid exempelvis en rutinmässig cellprovtagning, menar Monika Björn.
– Förutom sjukvården behöver vi själva lära oss om klimakteriet, så att vi själva kan hjälpa till och ta beslut om våra egna kroppar och vara medbestämmande i vilken typ av behandlingsform som vi tror är den rätta för oss.
Därför är Monika Björn klimakterieaktivist
I dag föreläser Monika Björn bland annat om kvinnohälsa, och hon titulerar sig klimakterieaktivist.
– Inte för att jag har valt det, utan för att det är ett kall. Jag vet att kunskapsnivån behöver höjas, säger hon och fortsätter:
– Jag har mängder med kunskap, jag delar den gärna, och mycket för att se till att det blir en förbättring i frågan för kommande generationer.
