När behövs antibiotika – och när får du bara bita ihop?
Så här i vabruari-tider vill man ofta inget hellre än att en läkare ska kunna ge ett piller som gör att den sjuka bara blir frisk direkt, oavsett om det är en själv, ens barn eller ens partner. Men för många av våra vanligaste sjukdomar finns inget botemedel. Och de kommer inte heller att bli bättre av antibiotika, hur mycket du än vill det. Alltså ingen idé att tjata på din husläkare om antibiotika när snuvan slår till.
– Om läkare skulle skriva ut antibiotika i onödan kan det bli problem dels för den enskilda individen och dels för samhället i stort, säger Anna Ljunghill Hedberg, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Medicinen skulle inte hjälpa mot din sjukdom, utan du skulle bara riskera att drabbas av biverkningar, framför allt problem med magen. Om du dessutom skulle drabbas av en allergisk reaktion mot antibiotikan skulle det sedan stå i din journal att du är allergisk mot penicillin. Kommer du då någon gång in med en jätteallvarlig infektion kommer man inte våga ge dig den antibiotika du behöver.
Se också – ny studie visar att antibiotikaanvändning ökar risken för tarmcancer.
– För samhället ökar ju risken för resistensutveckling om vi skriver ut antibiotika i onödan. Dessutom är det en kostnad för samhället, medicinen är ju inte gratis, säger Anna Ljunghill Hedberg.
Virus och bakterier
Anledningen till att antibiotika inte fungerar mot de flesta av våra vanligaste sjukdomar är att de orsakas av virus, inte bakterier. Virus är ett smittoämne som tar sig in i våra celler och gör att de slutar producera deras eget protein och istället börjar producera virusets protein. Människokroppen är duktig på att själv läka ut virus, man är sjuk en eller två veckor och sedan har kroppen tagit hand om det hela utan att man har behövt någon behandling, som till exempel när man har vattkoppor.
Bakterier är betydligt ilsknare, säger Anna Ljunghill Hedberg.
– Innan vi hade antibiotika var det många som dog av vanliga bakteriella infektioner. Vi har viss självläkning även vid allvarligare infektioner, men nästan alla har någon gammelfarmor eller gammelmorfar som har dött av till exempel lunginflammation eller liknande.
Så här års är det många som drabbas av både virus och bakterier. Men vad är vad och när kan antibiotika hjälpa och när är det bara att bita ihop och låta kroppen göra sitt? Vi frågade Anna Ljunghill Hedberg.
Influensa
Här hjälper inte antibiotika. Däremot är det säkert många som har hört talas om att det finns virushämmande medicin, till exempel Tamiflu. Men om man inte hör till en riskgrupp som till exempel äldre eller kroniskt sjuka så ges inte Tamiflu. Vi vet att om vi ger för mycket av läkemedlet ökar risken för att det medlet är kört om några år. Därför vill vi reservera det för de som verkligen behöver det, dem vi faktiskt räddar livhanken på. Det är jättejobbigt för alla att ha influensa, men det går över.
Förkylning
Förkylningar orsakas av virus och då biter inte antibiotika. Man får ta sånt som är symptomlindrande istället, som nässpray, Alvedon om man har ont i huvudet och halstabletter för att lindra halsont. Sov också med huvudet i högläge, det lindrar.
Halsfluss
Om man har riktig halsfluss som orsakas av streptokock grupp A så går det att behandla med antibiotika, oftast Kåvepenin som har väldigt bra effekt.
Hosta/luftrörskatarr
Oftast när man har hosta och luftrörskatarr är det fråga om ett virus, och då ska man bara låta det läka ut. Det gäller även långvarig hosta. Ibland kan man få flera olika virus som avlöser varandra. Antibiotika hjälper fortfarande inte eftersom det inte är en bakterie, även om du hostar i sex veckor.
Lunginflammation
Om man får allvarliga symptom som hög feber, ont i bröstkorgen, ont när man andas och har ett riktigt dåligt allmäntillstånd kan man ha drabbats av lunginflammation. Då ska man ta sig till en akutmottagning för undersökning och eventuell lungröntgen. Om lunginflammationen orsakas av bakterier får du antibiotika.
Vinterkräksjuka
Den orsakas av ett virus och är ett verkligt gissel. Det är en väldigt smittsam sjukdom som man inte får någon immunitet mot, så man kan bli sjuk flera gånger under en och samma säsong. Men som sagt, det är ett virus och det finns ingen specifik behandling. Det enda du kan göra är att minska smittorisken genom att tvätta händerna mycket och ofta. Handsprit hjälper inte, utan det måste vara mekanisk tvätt, alltså att du verkligen gnor och sköljer bort bakterierna.
Blir du sjuk så gäller det att hålla vätskebalansen så gott det går genom att dricka teskedsvis. Och sedan ska man stanna hemma tills man är helt smittfri, 48 timmar efter sista symptom. För att inte sjukan ska spridas måste man vara solidarisk mot sina kolleger och verkligen stanna hemma. Om alla gjorde det skulle vi ha mindre spridning.
Bihåleinflammation
Orsakas i allmänhet av förkylning som ju är ett virus och inte kan botas med penicillin. Däremot kan det utvecklas till en bakteriell infektion och då kan antibiotika behövas. Då smakar man oftast illa i munnen och har tryck över kindtänderna. Det är inte så enkelt att man får antibiotika för att det spänner över bihålorna, det gör det ofta när man är förkyld. Ofta får man bort problemen själv genom att använda nässpray.
Öroninflammation
Det drabbar framför allt barn och man brukar säga att när det gäller de allra minsta barnen under ett år ger man antibiotika direkt. Äldre barn som har öroninflammation som inte är dubbelsidig brukar man försöka få att läka ut ändå och behandla med symptomlindrande läkemedel som smärtstillande och nässpray. Även att sova med huvudet högt lindrar.
Urinvägsinfektion
Det finns olika varianter och den vanliga är den som kallas blåskatarr och drabbar den nedre delen av urinvägarna. Det finns viss självläkning och en del kvinnor som drabbas ofta väljer att försöka få den att läka ut av sig själv för att inte ta antibiotika så ofta. Nu för tiden säger man att läkaren ska erbjuda antibiotikabehandling till alla patienter med urinvägsinfektion, det är ju en väldigt plågsam sjukdom. Behandlingen med antibiotika är väldigt effektiv eftersom det är ett läkemedel som utsöndras via njurarna, så man blir snabbt bättre.
Om du har en urinvägsinfektion som letat sig upp och drabbat njurarna får du hög feber och då ska du alltid behandlas med antibiotika.
Foto: TT