Naturen som medicin: Så påverkar 120 minuter i veckan din hälsa
– Ja, bara att gå ut i friska luften och få lite solsken på huden sätter ju i gång syntesen av D-vitamin som är väldigt viktig, säger Patrik Grahn, professor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi vid lantbruksuniversitetet i Alnarp.
Men han vill också väldigt gärna lyfta upp naturens ojämna terräng.
– Den utmanar till exempel balanssinne, muskelpositionssinne och gravitationssinne. Kanske känner man också en vindpust i ansiktet, och då är det mjukberöringssinnet som stimuleras. Allt detta har större betydelse än vad man kan tro och leder till en förnyelse av olika celler, särskilt i hjärnan, säger han och fortsätter:
– När man tittar på världens blå zoner, där invånarna blir extra gamla, så ligger de nästan alltid i områden med höjdskillnader. Så att regelbundet ta sig upp och ner för en liten kulle kan verkligen göra skillnad i långa loppet.
Att vara i naturen avlastar hjärnan
I skånska Alnarp finns sedan flera år en rehabiliteringsträdgård som används vid behandling av utmattning och depression. Naturens färger och former samspelar nämligen med våra gamla stenåldersgener, och vissa miljöer uppfattar vi automatiskt som mycket trygga. Särskilt öppna platser med några få träd och närhet till vatten får oss att slappna av, enligt den så kallade Savann-teorin. Arkeologiska utgrävningar visar att det ofta var i sådana här miljöer som den tidiga människan bosatte sig.
– Att vara i naturen avlastar också generellt hjärnan från att behöva sortera intryck och ha en ständig beredskap för olika slags hot. Vi behöver inte ha den riktade uppmärksamheten påslagen, som man automatiskt har i mer byggda miljöer, utan kan i stället låta autopiloten styra. Då upplever man det reparerande tillstånd som kallas ”vaken vila”, förklarar Patrik.
Naturen som är bäst för återhämtning
Allra bäst är det om det är en inte alltför varierad skog, utan till exempel en skånsk lövskog eller en norrländsk barrskog. Men även att promenera runt i en lummig park har ju sina hälsofördelar. Till exempel är de naturliga upprepningar som finns i naturens uppbyggnad väldigt lugnande för oss. Grenar utvecklas till mindre kvistar efter en viss regelbundenhet och det är skönt att se.
Men även naturens djur- och insektsliv har sin viktiga roll att spela i skogens hälsofunktion.
– Just att betrakta fågellivet, eller kanske en myra som kånkar på ett strå, är en del av vad vi kallar för ”soft fascinations”, och även detta är väldig rogivande, vilsamt och stärkande på många sätt.
Därför mår vi bra i naturen
- Exponeringen av ljus stagar upp dygnsrytmen. Det gör att man sover bättre och stärker funktioner som är viktiga för immunsystemet.
- Miljöerna är mindre tröttande för hjärnan att avkoda. Den uppmärksamhetsnivå vi har i naturen kallas därför för ”vaken vila”.
- Dofterna stödjer mental återhämtning hos personer med utmattning. Studier visar att särskilt dofter från barrträd är effektiva och skapar en känsla av större närvaro i nuet.
- Fågelsången lugnar. I en studie fick personer en märkbar lindring från känslor av stress eller utmattning när de lyssnade på fågelsång.
- Smärtor minskar. Bröstcancerpatienter som genomgick smärtsam behandling upplevde mindre smärta när de fick titta på naturfilm genom VR-glasögon. Vi kan alltså uppleva hälsofördelar av naturen bara genom att titta på den på tv.
- Fokus ökar. Efter en naturupplevelse presterade försökspersoner bättre på tester för både uppmärksamhet och minne.
- Du blir generellt friskare. Ju mer gröna områden desto bättre. Människor som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet lever längre, har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och mental ohälsa, än i områden med mindre grönska.
- Även den existentiella hälsan förbättras. Den som har en stressrelaterad, livshotande eller kronisk sjukdom kan uppleva naturen som stabil när allting svajar. Deltagare i så kallad trädgårdsrehabilitering har också upplevt att de får en känsla av att vara en del av något större, och att naturens processer får dem att fundera över sitt eget liv, och får på så sätt kraft att gå vidare.
- Jordkontakten sänker kroppslig inflammation. Att röra vid jorden, i naturen eller hemma när man planterar om krukor, gör att man kommer i kontakt med bakteriekulturer som är inflammationssänkande för oss. Men det är viktigt att jorden är giftfri, så man inte har tagit död på de goda bakterierna. Är jorden köpt ska det alltså stå ”ekologisk” på påsen.
Källa: Professor Patrik Grahn och Naturvårdsverkets rapport ”Naturen som kraftkälla”
Foto: TT/Shutterstock, SLU