Professorn utreder: Så vet du om du har PMS eller PMDS
Forskarna är säkra på att premenstruellt syndrom, PMS, beror på menscykeln och varierande hormonnivåer.
En del märker knappt av det, för andra styr det livet, men att ha PMS är normalt.
– Det räcker med att ha bröstspänningar för att uppfylla kriterierna, säger professor Angelica Hirschberg Lindén vid Karolinska Sjukhuset och KI.
PMS eller PMDS?
Statistiken över hur många kvinnor som är drabbade varierar. Tre av fyra menstruerande kvinnor har PMS. 3–5 procent av kvinnor i menstruerande ålder uppskattas ha PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, som är en psykiatrisk diagnos.
De är i stort sett samma andas barn, men har man PMDS är besvären så omfattande att man hindras i att leva sitt liv. Hormoner och deras nedbrytningsprodukter har enkelt att ta sig in i hjärnan och ställa till det.
Många upplever att de blir personlighetsförändrade under en period.
– Jag brukar, lite slarvigt, säga att vissa kvinnor är mer hormonkänsliga, de vet precis när de får ägglossning, säger Angelica Hirschberg Lindén.
Man vet att kvinnor som är extra känsliga för hormonsvängningar i menscykeln också löper högre risk att bli deprimerade efter förlossning och menopaus.
PMDS har också kopplingar till andra diagnoser, såsom ADHD och till tidigare psykologiska trauman. Det verkar också finnas ärftliga faktorer.
Sverige ligger på tredje plats internationellt vad gäller forskning om PMS och PMDS, men mer pengar till forskning behövs då pusslet långtifrån är lagt.
Än finns ingen behandling som hjälper alla, konstaterar Angelica Lindén Hirschberg.
Men det finns flera preparat som hjälper en del.
Läkemedel mot depression kan lindra PMS
För 20 år sedan pratade man mycket om må bra-hormonet serotonins effekt vid PMS. Läkemedel mot depression som hindrar återupptaget av serotonin, och har visat sig hjälpa cirka 40 procent av de kvinnor som lever med PMS/PMDS. Att sätta menscykeln ur spel med p-piller eller skapa ett konstgjort klimakterium hjälper andra.
Nu ligger forskningsfokus mycket på gulkroppshormonet progesteron som stiger efter ägglossningen och bryts ned till ämnen som är aktiva i nervsystemet.
Men flera svenska studier har mött oväntade motgångar.
Angelica Hirschberg Lindén: Studien blev en besvikelse
En studie ledd från Uppsala försökte hämma progesteron med ett läkemedel som redan fanns för andra diagnoser – men i somras stoppades läkemedlet i hela Europa på grund av en leverbiverkan.
En annans stor multicenterstudie riktade in sig mot en neurosteroid som misstänks orsaka psykiska effekter. Ett blindtest där ena gruppen fick placebo-spruta och den andra sprutor med aktivt innehåll verkade lovande, en hög andel av försökspersonerna mådde bättre. I juni bröts koden över vilka som fått aktiv substans respektive placebo.
– Det blev en besvikelse. Det aktiva läkemedlet var inte bättre än placebo, säger Angelica Hirschberg Lindén.
Kvinnor i båda grupperna mådde bättre.
Hoppfullhet är en stark medicin. Det betyder inte att inte PMS/PMDS är ett reellt problem som gisslar en stor andel av världens kvinnor. Men de problem som påverkar vårt psyke tolkas av vårt psyke och om man äntligen känner sig förstådd kan det kännas bättre ett tag.
Det är säkert en anledning till den breda arsenal av huskurer som sägs bota och lindra. Jättenattljusolja, skumma vitaminpreparat, ashwanganarot, för att inte tala om choklad, sex och yoga. På nätforum florerar tips om kosttillskott och vitaminer som deltagarna tar hjälp av. Det finns en del studier som talar för effekt av omättade fettsyror och vissa vitamintillskott, medan andra metoder helt saknar underlag.
Vad ska man göra om man mår dåligt?
– Jag tycker att man ska söka professionell hjälp, säger Angelica Hirschberg Lindén.
LÄS MER
Studie: Ny behandling mot svår PMS – hälften slapp sina symtom