Rusta dig för värmen – med expertens knep

Efter reklamen: Se de positiva effekterna med solen

Alla känner vi nog någon som verkligen dyrkar sol och värme. Likaså kan vi säkert komma på någon annan som mår riktigt dåligt när temperaturen kryper uppåt. Men varför tycks vissa vara bra på att hantera värme medan andra inte står ut?

Hur värmetåliga vi är kan bero på flera saker. För det första så underlättar det om vi har ett friskt cirkulationssystem, alltså hjärta, blodkärl och andningsorgan. När kroppen vill göra sig av med värme vidgas blodkärlen närmast hudytan för att blodet ska kunna kylas ner av den omkringliggande luften. Samtidigt stiger pulsen för att blodet ska pumpas runt snabbare, och således svalkas fortare. En del värme lämnar kroppen via utandningsluften.

– När temperaturen blir hög måste kroppen ändå försöka hålla kroppstemperaturen nära 37 grader. För att göra sig av med överskottsvärme ökar andningen, blodcirkulationen i de ytliga blodkärlen och svettningen för att kyla ner blodet, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.

Bra att vara vältränad

I huden finns svettkörtlar som aktiveras när vi blir varma. När svetten rinner ut på huden och sedan avdunstar uppstår ytterligare en kylningseffekt av blodet. Om luften är torr, eller det blåser, avdunstar svetten snabbare – vilket innebär större avkylning. Är luften fuktig eller kläderna täta, och svetten stannar på huden, uteblir den kylande effekten.

Att vara vältränad kan ge en fördel när det kommer till värmetålighet eftersom kroppen då har en större vana av att reglera kroppstemperatur.

– Hälsotillstånd och kondition har stor betydelse för hur tålig man är eftersom det påverkar förmågan att öka andning, blodcirkulation och svettning.

Det är dock inte att rekommendera att vara hårt fysiskt aktiv i värme, om inte kroppen är van vid det, eftersom påfrestningen på cirkulationsorganen och risken för att vätske- och saltbalansen rubbas ökar i värmen. Vid uttorkning får vi även svårare att svettas. Bara att vara stilla i höga temperaturer kan få stora effekter hos känsliga personer.

Så slipper du försommarstressen – psykologens smarta tips

– Den högre hjärtfrekvensen vid värme kan leda till farlig påfrestning för hjärtat hos personer med hjärtsjukdom, och den högre andningsfrekvensen blir påfrestande för personer med exempelvis KOL. Ökad svettning kan leda till vätske- och saltförluster, uttorkning och att blodet blir mer koncentrerat. Det ökar risken för blodproppar.

Tar tid för kroppen att anpassa sig

Något annat som spelar in är om man har haft tid att vänja sig vid värmen – att acklimatisera sig. I regel tar det en till två veckor för kroppen att anpassa sig efter en ny temperatur.

– Vilket klimat man är van vid kan ha stor betydelse. Generellt ökar förmågan att svettas efterhand under en längre period med höga temperaturer.Hur väl vi tolererar värme kan också bero på om vi underlättar för kroppen eller ej. Här skulle vi kunna inspireras av hur människor i länder med högre temperaturer gör, enligt Bertil Forsberg.

– Beteendemässigt är människor i till exempel södra Europa bättre på att dricka tillräckligt, stänga ute värmen, ta det lugnt mitt på dagen och hålla sig undan sol. Tekniskt så löser många i västvärlden, som USA, Spanien och Italien, problemet med AC, luftkonditionering.

Värmeböljor kan bli vanligare i framtiden

Värmeböljor, alltså då temperaturen håller sig över 25 grader i minst fem dagar i sträck i Sverige, spås av bland annat SMHI bli vanligare i framtiden. Bertil Forsberg och kollegor har i sin forskning sett att en temperatur på över 27 grader under tre dagar i Sverige kan ge upphov till en överdödlighet på 10 procent. Vid 30 grader handlar det om 20 procent.

– Troligtvis beror den höga dödligheten under värmeböljor främst på att sköra personer utsätts för höga inomhustemperaturer. Långt över 30 grader är inte ovanligt även på omsorgsboenden, vilket leder till att dödsfallen i vanliga sjukdomar som hjärtinfarkt ökar.

Hur mycket vatten är egentligen hälsosamt att dricka?

Om kroppstemperaturen blir mycket hög finns även risk för att flera organ, som njurarna, slutar att fungera.

– Man drabbas då av det livshotande tillståndet värmeslag. Värmeslag är dock en ovanlig dödsorsak i Sverige. I stället är det fler dödsfall i hjärtinfarkt, hjärtsvikt och andra hjärtsjukdomar som dominerar överdödligheten under värmeböljor.

Ett bättre förhållningssätt till värmen skulle kunna minska riskerna.

– Kunskaperna inom vård och omsorg har ökat sedan vi 2007 började skriva om detta, och särskilt efter 600–700 dödsfall i Sverige under värmeböljan 2018 tar fler problemet på allvar. Vi behöver dock anpassa både byggnader och beteenden till fler och mer extrema värmeböljor.