Så kan du själv testa dina lungor – och se om du är på väg att få KOL

I Sverige beräknas uppemot 700 000 personer ha KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar.

Till en början är symtomen oftast milda, vilket innebär att sjukdomen inte upptäcks i tid. I sena skeden är KOL en mycket allvarlig och svårbehandlad sjukdom.

Sjukdomen behandlas främst med rökstopp, som ger störst effekt, och med fysisk aktivitet. Utöver det anpassas läkemedel utifrån varje patients behov. Men rökstoppet, fysisk aktivitet och regelbundna kontroller hos sjuksköterska är det viktigaste. Det menar Claire Johnson, astma och KOL-specialistsjuksköterska i Göteborg.

– Det är dessutom viktigt att även träffa läkare för sin KOL då det ofta finns så kallade samsjuklighet med andra sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes eller benskörhet, hos KOL-patienter, säger Claire och fortsätter:

– Det är viktigt att stödja egenvården och socialstyrelsen har rekommendationer för hur ofta man bör gå på uppföljningar, vilket tyvärr är ett eftersatt område. Astma/KOL-sjuksköterskor har på tok för lite tid avsatt för detta mottagningsarbete idag, vilket resulterat i att många går hemma och inte får den hjälp de behöver.

Testa din egen lunghälsa

Men nu blir det enklare för svenskar att ta reda på mer om sin lunghälsa. Med den webbaserade applikationen Lung Life kan personer få en uppfattning om sin uppskattade lungålder och om de befinner sig i riskzonen för KOL.

Och KOL-patienter kan i sin tur göra en egenbedömning utifrån symptom, funktionsstatus, mental status, trötthet och känslor.

På vilket sätt kan detta verktyget hjälpa patienterna?

– All form av utbildning i sjukdomen är till gagn för patienterna, säger Claire. Man kan se var man ligger i symtom och uppmuntras att ta kontakt med vården om man blivit sämre på något sätt. En del kan tycka att KOL är en skamlig sjukdom då den ofta är självförvållad. Vi vill uppmuntra den som behöver hjälp att faktiskt söka hjälp.

Finns det ingen risk för sämre vård när man inte har personliga kontakter?

Lung life är tänkt som ett komplement som i förlängningen ska inbringa mer personliga kontakter, säger Claire, och återkommer till hur lite tid astma/KOL-sjuksköterskorna har.

– Om de som redan har KOL tar tätare kontakter, och de som vill kolla upp sin lunghälsa tar kontakt med sin primärvårdsmottagning så kommer det att resultera i ett ökat behov. Detta kan förhoppningsvis få cheferna på mottagningarna att prioritera detta arbete när det gäller personalfördelning. På så vis kan detta inbringa mer mottagningstid att ta hand om dessa patienter på ett bättre sätt.

Viktigt att hitta KOL i ett tidigt skede

Claire Johnson menar att det är viktigt att man förstår att man har KOL i ett tidigt skede.

– Det kan vara en bra väckarklocka att testa sig. Även när vi gör en screening och folk förstår att deras lungor faktiskt är äldre än deras faktiska ålder så kan man hindra att det utvecklas till KOL, genom att exempelvis sluta röka.

KOL är en sjukdom som utvecklas långsamt. Det är inte ofta förrän man förlorat halva sin lungfunktion som det blir ett riktigt problem i vardagen. Om man upptäcker sjukdomen i ett tidigt skede finns det mycket att göra.

– Många tror exempelvis bara att de blir lite anfådda på grund av sin ålder eller liknande, och söker inte hjälp. Men det vill vi uppmana dem att göra. Det kan vara begynnande KOL om man är rökare eller tidigare har rökt.

– Om vi hjälper patienter med i ett tidigt skede enligt alla konstens regler kommer de kanske inte att ha några problem alls i framtiden.

Om Lung Life på internet

Lung Life gör det möjligt både för patienter som diagnostiserats med KOL och personer som inte har sjukdomen att ta reda på mer om sin lunghälsa.

Den webbaserade applikationen består av två delar: LungÅr där personer kan få en uppfattning om sin uppskattade lungålder och LungCheck där KOL-patienten kan göra en egenbedömning utifrån symtom, funktionsstatus, mental status, trötthet och känslor.

Lung Life-initiativet syftar till att möjliggöra bättre samtal mellan vårdgivare och patient samt att uppmuntra personer att ta reda på mer om sin lunghälsa.

– Det är viktigt att det finns olika hjälpmedel för den här utsatta patientgruppen och alla verktyg som bidrar till en ökad kunskap om KOL-patientens symtom och sjukdomsbild är bra, säger Claire Johnson.

– Verktyget är enkelt och pedagogiskt att använda och möjliggör för patienten att kunna utvärdera sitt mående över tid samt få ett underlag till vad man ska ta upp i kontakten med sin läkare eller sjuksköterska, avslutar Claire.