Så stoppar du ryggvärken – råden med bevisad effekt
Det finns sällan en klar och tydlig orsak till ryggont. Bara cirka tio procent av alla drabbade får en diagnos. Resten klassas som ryggbesvär utan känd orsak. Men det betyder inte att smärtan inte finns eller ”bara sitter i huvudet”. Smärtan är i allra högsta grad verklig. Det vet alla som drabbats av ett ryggskott någon gång.
Att ryggbesvär är så diffusa och svåra att hitta orsaken till gör också att det finns en uppsjö av uppfattningar om orsaken och vad som hjälper mot den.
Experterna överens – det här hjälper mot ryggvärk
Vissa behandlingar påstås hjälpa utan att det finns forskning som backar upp påståendet. I värsta fall kan en sådan behandling göra mer skada än nytta.
Men det finns faktiskt en sak alla experter är överens om att det hjälper. Det stöds av vetenskap, det är gratis och alla kan göra det – nämligen träning och mer rörelse i vardagen.
Det är vetenskapligt bevisat att majoriteten av de som har ont i ryggen blir bättre av träning, ibland i kombination med olika sätt att hantera smärtan, till exempel med smärtstillande medel eller KBT, kognitiv beteendeterapi. Ju förr man kommer igång, desto bättre. Det minskar risken för att värken blir kronisk.
Här är 7 andra råd för onda ryggar!
1. Fortsätt med dina vardagliga aktiviteter så mycket du kan. Det leder till snabbare tillfrisknande och minskar risken för att ryggvärken blir kronisk. Undvik sängläge i möjligaste mån! Det är inte effektivt mot ryggssmärta.
2. Försök träna trots smärtan. Promenera, simma, cykla och styrketräna. Vilken träningsform du väljer har inte så stor betydelse, det viktiga är att du motionerar regelbundet. Be gärna en fysioterapeut om hjälp med bra övningar som stärker ryggen.
3. Sluta inte med träningen för att ryggen känns bättre! Nyckeln till en smärtfri rygg är att träna regelbundet, ofta och under lång tid.
4. Har du svåra och akuta smärtor, ta en värktablett, men rådgör gärna med en läkare först. Både antiinflammatoriska värktabletter och muskelavslappnande läkemedel lindrar effektivt och hjälper dig att komma på fötter fortare. Läkemedlen kan dock ha biverkningar, därför är läkarkontakt viktigt.
5. Välj rätt viloställning. Psoasställningen innebär att du ligger i ryggläge med benen i 90 graders vinkel uppe på en pall eller stol. Psoasställning lindrar framförallt vid ryggskott. Att ligga i fosterställning lindrar också smärta eftersom det minskar trycket i ländryggen.
6. Massage eller annan manuell terapi hos naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut kan ha en smärtlindrande effekt vid akuta ryggbesvär. Ingen manuell terapi har visat sig vara överlägsen någon annan. Välj det som passar dig bäst, men välj alltid en legitimerad fysioterapeut!
7. Rätt rörelser hjälper ryggen att återhämta sig. Att stå upp är bättre än sitta. Gå omkring och lite av och till under dagen. Undvik framåtböjda positioner och om du ska lyfta något, lyft nära kroppen. Undvik vridna och tunga lyft.
Då ska du alltid söka hjälp!
Om du har ont i ryggen och något av följande symtom samtidigt, ska du söka hjälp direkt:
- Feber och sveda när du kissar
- Om du kissar eller bajsar på dig
- Svår huggande smärta i sidan av ryggen
- Ryggsmärta som strålat ner i ljumskarna och benen
- Oförklarlig och konstant värk i ländryggen som hållit i sig i veckor
Källor: SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering, Internetmedicin.se, forskning.se
Foto: TT
Läs mer:
Ont i ryggen? Detta är det sämsta du kan göra