Så vet du om du har framfall – och det kan du göra åt det

Vad är framfall?

Att ha framfall, som även kallas prolaps, innebär kort sagt att något buktar utåt eller neråt vid slidmynningen, det kan kännas som en lite bulle. Det kan vara slidväggarna eller livmodern.

Du kan också ha framfall utan att veta om det – alla får inte symptom. En gynekologisk undersökning kan då vara till hjälp för att avgöra om du har framfall eller inte.

Vem får framfall?

Risken för framfall ökar med åldern, men det det kan också drabba kvinnor i ung ålder. Det är vanligt att den som drabbas som ung märker av fler symptom än den som drabbas som äldre.

– Efter klimakteriet får ungefär 10 procent besvär med framfall. Men även yngre kvinnor drabbas, den yngsta kvinnan vi har behandlat var 28 år, säger läkaren och forskaren Folke Flam på Gyn Stockholm vid S:t Görans sjukhus.

Symptom på framfall

Det tydligaste symptomet för framfall är att något buktar ut vid slidmynningen, det kan kännas tungt eller skava, en så kallad globuskänsla. Men det kan också upplevas som svårt att kissa eller tömma tarmen.

Ibland kanske symptomen bara märks när du utför tunga lyft eller är förstoppad. Fler symptom på framfall är urinläckage eller en ständig känsla av kissnödighet.

Det är inte ofta ett framfall orsakar smärta vid samlag, men däremot är det många som upplever att de får försämrad känsel i slidan. Däremot kan sexlivet påverkas negativt om man upplever läckage av urin, gaser eller avföring.

Symptom livmodersframfall

• När man får framfall av livmodern sjunker denna ner genom slidmynningen, och det kan kännas väldigt obekvämt och vara svårt att sitta ner.
• Det kan också bli så att livmodertappen ligger och skaver mot underkläderna, vilket kan leda till skavsår och blodiga flytningar.
• Har livmodern opererats bort kan det hända att själva slidan sjunker ner och nästan vänds ut och in.
• Man kan också drabbas av en molande värk i ryggen som påminner om menssmärtor (detta eftersom musklerna i bäckenet är fästa vid de nedersta kotorna i ländryggen).

Symptom vid framfall av ändtarm eller urinblåsa

Även tarm (då kallas det rectocele om det är ändtarmen eller enterocele om det är tunntarmen) och urinblåsa (då kallas det cystocele) kan börja bukta ut vid slidmynningen. Man kan även drabbas av analprolaps, som är ett framfall av ändtarmen vid anus.

• När det är urinblåsan kan urinröret hamna i kläm och det kan vara svårt att kissa. Oftast är det då lättare att tömma blåsan på morgonen, när framfallet gått tillbaka lite under natten, och svårare senare på dagen när du kanske ansträngt dig mer. Detta ökar också risken för urinvägsinfektion.
• Är det ändtarmen som orsakar framfallet samlas det ofta avföring i utbuktningen, och det kan bli svårt att tömma tarmen ordentligt. Och att krysta mer gör ofta bara framfallet värre.

Varför får man framfall?

Den exakta orsaken till varför man får framfall är inte klarlagd, men antagligen beror det på försvagad bindväv i bäckenbotten, vilket kan vara ärftligt, men den blir även svagare med åldern.

Bäckenbottenmuskulaturen har också stor påverkan på risken för framfall. Den som har försvagade muskler på grund av skada eller sjukdom har också ökad risk för framfall.

Saker som ökar risken för framfall:

• Tunga lyft
• Övervikt
• Graviditet – ofta flera graviditeter.
• Förlossning, särskilt långdragna eller med stora barn.
• Kronisk hosta
• Förstoppning
• Rökning
• Klimakteriet, eller östrogenbrist
• Träning som hopp och löpning kan förvärra framfallet

Hur behandlas framfall?

Ett vanligt sätt att behandla framfall av livmodern eller urinblåsan är att placera en ring av silikon inne i slidan, en så kallad prolapsring, som stöttar upp slidväggen. Ringen ska inte kännas alls när den sitter rätt och inte påverka vid samlag. Den sätts in på din gynekologmottagning, och den första tiden behöver du komma in på kontroller med jämna mellanrum.

Sköra slemhinnor kan också göra att ett litet framfall känns större. Att de är sköra kan exempelvis bero på att du är i klimakteriet eller ammar, och det går att behandla med bland annat östrogenkräm, slidpiller eller ring.

Operation av framfall

Framfall kan i värsta fall ge svåra symptom och blir ett stort hinder i vardagen. Då går det att operera.

En sådan operation utförs oftast med lokalbedövning av din gynekolog, som via slidan trycker tillbaka det som fallit ner, och drar i hop och stärker upp slidväggarna.

Operation kan också innebära att man behöver korta av livmodertappen, eller ta bort livmodern helt.

Tusentals kvinnor opereras för framfall varje år i Sverige. 15 procent av alla framfallsoperationer sker i dag med nät. Nätet förstärker helt enkelt den förslappade muskeln.

– Kvinnan känner inte av nätet och det gör inte hennes partner heller vid samlag, säger läkaren Folke Flam.

Graviditet/förlossning och framfall

Den som varit gravid och genomgått en förlossning nyligen kan uppleva symptom som påminner mycket om framfall, även om det inte buktar ut genom slidmynningen. Dessa symptom försvinner oftast inom de första månaderna, och lite bäckenbottenträning kan hjälpa till på traven.

Att man har framfall hindrar inte att man kan bli gravid, och är heller ingen riskfaktor för graviditeten. Däremot är det viktigt att du berättar för din läkare att du planerar att bli gravid om ni diskuterar en operation. En framfallsoperation kan nämligen påverka en framtida förlossning.

Återfall

Det är inte ovanligt att den som opererats för framfall drabbas igen i framtiden, men då oftast för att en annan del i slidan ”kollapsat” och buktar ut. Många slipper dock symptom andra gången, men ibland kan det behövas ytterligare en operation.

Hur kan man minska risken för framfall?

Det finns vissa saker du själv kan tänka på för att minska risken att drabbas av framfall, samt för att lindra symptomen:

• Bäckenbottenträning och knipövningar kan minska risken att drabbas eller göra befintliga symptom lättare – men däremot inte bota ett existerande framfall.
• Undvik tunga lyft. Måste du lyfta tungt? Tänk då på att knipa med dina bäckenbottenmuskler i lyftet.
• Ät fibrer – det hjälper nämligen så att du inte blir förstoppad, och därmed inte behöver krysta lika mycket på toaletten.
• Håll dig inte. ”Toalettmusklerna” funkar bäst om du går på toa när du känner att behovet tränger sig på, och inte väntar alltför länge.
• Tryck mot mellangården eller slidväggen om avföringen samlas i ändtarmen, då blir det lättare att tömma tarmen.
• Håll upp främre slidväggen om den buktar ner när du ska kissa, så går det lättare att tömma blåsan.

Knip-tips!

• Ta för vana att göra knipövningar flera minuter varje dag, liggande, stående och sittande. Det ska kännas som om du kniper av strålen när du kissar. Upprepa knipet 10 gånger, flera gånger om dagen.
• Tänk på att knipa så hårt du kan, annars stärker du inte musklerna. Du ska inte knipa med skinkor och lår!
• Försök att hålla knipet i minst fem sekunder.
• Öva på att göra snabba, korta knip också. Det hjälper dig att parera tryckökningar, till exempel när du nyser och hostar.
• Du kan också öva på att knipa när du gör situps och andra magövningar.
• Knip samtidigt som du utför tunga lyft.

Läs mer om knipövningar och tekniktips här!

Källor: 1177 Vårdguiden, Netdoktor  Foto: TT

Läs mer:

Rädd för framfall? Så minskar du risken att drabbas!

Riskerar du ”gumsjuka”? – allt om framfall

Varannan kvinna skadas av att föda barn