Så visar sig barns ångest – lär dig känna igen signalerna
”Aj, det gör ont i magen!”
Klagar ditt barn ofta på magen – och läkare har konstaterat att inget är fel? Då kan det vara ett tecken på att barnet egentligen har ont i själen. Magknip, diarré och illamående är de absolut vanligaste tecknen på barns ångest.
– Barn har svårt att sätta ord på känslor och då kan oro kanaliseras via magen. Det är ju väldigt vanligt att även vuxna får magproblem av stress och ångest, säger Sandra Wåhrberg, socionom och KBT-terapeut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Norrtälje.
Ångest innebär starka känslor av oro och rädsla som de flesta barn känner av någon gång. När stresshormoner pumpas ut i blodet upplever barnet det som både obehagligt och skrämmande. Precis som för vuxna, sätter sig känslan främst i magen; ”aj, det gör ont!”
Barns oro blir värre framåt natten
– Det är ganska typiskt att barns oro blir värre när det är sovdags, säger Sandra. När man drar ner rullgardinen för distraherande aktiviteter och intryck kommer de jobbiga tankarna och känslorna. För vissa barn yttrar sig oron som fysiska besvär medan andra kan få gråtattacker, känna mörkrädsla och separationsångest när mamma och pappa lämnar sovrummet.
– Mitt råd är att tidigarelägga nattningen så att ni hinner sitta med barnet en stund och prata lugnande om det som känns obehagligt.
Enligt Sandra Wåhrberg är det viktigt att lära barnet att sätta ord på känslor som ”rädd”, ”arg”, ”ledsen”, ”glad”, ”skam”, ”förvåning”, och så vidare. Var i kroppen upplever barnet de olika känslorna? Prata tillsammans om att känslorna ibland gör ont och kan sätta sig i magen eller huvudet – och om att känslor även kan vara som glada fjärilar i magen och hjärtat. Alla känslor måste få bo i kroppen.
– När barnet bekantar sig med sina känslor och kan sätta ord på dem brukar ångesten bli mindre skrämmande. Den kan till och med försvinna, förklarar Sandra.
Bemöt ångesten på ett lugnt och tryggt sätt
Förutom magproblem, illamående, huvudvärk och liknande kroppsliga symtom kan barns oro och rädsla trigga aggressivitet, separations- och ensamhetsångest. Barnet blir plötsligt väldigt klängigt, vill kanske inte gå till skolan, vågar inte sova borta eller överhuvudtaget släppa mammas och pappas hand. Vad gör man då?
– Här är det viktigt med ett lågaffektivt bemötande från föräldrarna – att de bemöter barnets ångest på ett lugnt och tryggt sätt och att de inte själva stressar upp sig. Blir man själv orolig, förtvivlad eller arg på barnets ”orimliga” beteende förstärks det negativa. Då känner barnet ännu större otrygghet. Prata istället om hur barnet känner, vad har hänt? Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor och berätta om oron, säger Sandra.
– Samtidigt är det viktigt att försiktigt putta barnet åt rätt håll. Vissa barn är blyga och försiktiga, vågar inte gå utanför sin komfortzon. ”Jag vill inte” blir svaret när något nytt väntar. Uppmuntra barnet att våga prova, samtidigt som du är med och stöttar. När barnet får hjälp av våga övervinna sin rädsla växer självförtroendet och ångesten förlorar sin kraft över barnet.
Så hjälper du ett barn med ångest
1. Ballongandning
Barnet placerar händerna på sin mage och andas in. Magen fylls med luft som en ballong. Barnet håller andan ett par sekunder. Andas ut och ”ballongen” pyser ihop. Vänta ett par sekunder och andas vidare på samma sätt.
2. Ryggmassage
En mycket gammal och beprövad metod för att bli av med ångest, spänning och stress är djupmassage eftersom det sänker kortisolnivåerna i kroppen. Massera barnets rygg med lugna och rytmiska strykningar på var sida om ryggraden och över axlar/skulderblad.
3. Spännövning
Lär ditt barn skillnaden mellan att var spänd och avslappnad. Uppmana barnet att spänna hela kroppen. Varje muskel, från tårna ända upp till ansiktet, spänns hårt – ta i! Sedan säger du slappna av och barnet blir en lealös trasdocka. Upprepa och prata om hur det känns att vara spänd respektive avslappnad.
Källor: Love and marriage, Boken: ”Jag törs inte men gör det ändå” av Martin Forster, Boken: ”Lågaffektivt bemötande” av Bo Hejlskov