Kärlbristningar och ådernät på benen – det här kan du göra
Ytliga ådernät, eller telangiektasier, kan dyka upp på på låren, i knävecken och vid anklarna. De kallas också kärlbristningar och förväxlas ibland med åderbråck. Men skillnaderna mellan ådernät och åderbråck är flera:
- Ådernät sitter i det yttersta hudlagret och till skillnad från åderbråck inte ger någon smärta i benen.
- Ådernät är tunna, ytliga och synbara bristningar i blodkärlen. Åderbråck är ofta slingriga och kan bukta ut.
- Ådernäten är ofta spindelnätslika och skiftar i färg. De kan vara röda, blå eller lila.
- En annan skillnad är att ådernät är ofarliga. Åderbråck kan däremot öka risken för blodpropp och bensår.
Därför får man ådernät på benen
Ådernät är vanligt, ända upp till 85 procent av alla människor har dem och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män.
Vanliga orsaker till kärlbristningar hos kvinnor är hormonbehandling eller graviditet. Det kan påskynda eller förvärra kärlbristningar. Samma gäller övervikt. Det är också vanligt att ådernät uppstår om man sitter man stilla eller står mycket. En annan orsak till ådernät är bakomliggande åderbråck.
Det finns två sätt att bromsa utvecklingen av ådernät, dels genom att vara fysiskt aktiv, dels genom att använda stödstrumpor.
Så behandlas kärlbristningarna
Det finns också en medicinsk kräm med heparin, Hirudoid. Den kan förebygga att nya kärlbristningar uppstår. Men den kan inte trolla bort redan befintliga bristningar. Då får man istället dölja dem med till exempel en döljande foundation för benen – eller ta bort dem hos läkare.
Ytliga ådernät klassas dock som ett kosmetiskt problem och det är därför svårt att få behandling mot dem inom vården. Istället får vända sig till privata klinker och betala behandlingen själv.
Här är de vanligaste metoderna mot kärlbristningar på benen:
1. Injektioner
Den vanligaste behandlingen mot ytliga ådernät är injektioner med ett läkemedel som heter aethoxysklerol. Det skadar blodkärlens inre väggar, så att kärlen klibbar ihop och skrumpnar. Aethoxysklerol används också för så kallad skumsklerosering. Då görs först ett skum av läkemedlet. Skummet göt att läkemedlet kommer i bättre kontakt med kärlväggarna
2. Laser
En annan metod är YAG-laser. Värmen från lasern får blodkärlet att ”klibba” ihop och stänga sitt flöde och kärlväggarna förstörs. Omedelbart efter behandlingen kan kärlen bli lite svullna och huden lite röd. Detta lägger sig vanligtvis inom ett par dagar. Man ska använda stödstrumpa i 3 dagar efter behandlingen och inte sola benen 4 veckor innan planerad behandling. Man måste också avstå från solning i 4 veckor efter behandlingen.
För att få resultat krävs det ofta mellan 1 till 3 behandlingar med båda metoderna.
TEXT: Susanna Hauffman, Vivvi Alström
Foto: TT