Strålsjuka: Så slås kroppen ut av radioaktiv strålning

Sista avsnittet av den populära HBO-serien ”Chernobyl” sändes i förra veckan, om kärnkraftolyckan i Ukraina 1986. Olyckan, som var den första i sitt slag, fick oanade konsekvenser och många av oss minns nog hur länge vi inte fick äta vare sig rabarber eller svamp ens från svenska skogar. Även rennäringen blev hårt drabbad.

Men det är ingenting emot vad människorna i olyckans absoluta närhet fick genomlida. Kunskapen om hur farlig strålningen från den exploderade reaktorn kunde vara för människor var begränsad och beredskapen för en sådan händelse dålig. Samtidigt togs många felaktiga beslut, bland annat i ett försök att dölja vad som hänt från omvärlden.

När kärnkraftverket i Fukushima drabbades av tsunamin 2011 var läget ett annat och en total katastrof kunde undvikas. Men även där fick människor riskera sina liv för att rädda andras.

Frågan många av oss kanske ställer sig (särskilt vi som sett Chernobyl-serien) är: Vad händer egentligen i kroppen när vi utsätts för så stora mängder radioaktiv strålning?

Det här är strålsjuka

Den som utsätts för höga doser strålning, över en sievert (1000 millisievert, mSv) eller mer under en kort tid kommer att utveckla akut strålsjuka. Det händer på grund av omfattande celldöd.

Det strålningen gör är att den förändrar och förstör arvsmassan i vårt DNA. Känsligast är de organ vars celler förnyas hela tiden, som sköldkörtel, lungor, röd benmärg och brösten.

Symptomen kan påminna om de vid leukemi om stråldosen överstiger 4000 mSv, då benmärgens produktion av vita blodkroppar slås ut och immunförsvaret havererar. Strålsjuka kan leda till döden inom en månad, men behandling kan förlänga förloppet.

Symptom på strålsjuka:

• Illamående med kräkningar inom några timmar.
• Svaghet
• Feber
• Infektioner
• Blödningar
• Diarré, då tarmarnas slemhinna skadas.
• Organsvikt

Symptom vid olika strålgrad:

100-200 mSv/h – Tillfälligt nedsatt fertilitet på män.

500 mSv/h – Tecken på begynnande skador på blodbildande organ, benmärgen.

1 000 mSv/h – Direkta skador på blodbildande organ, benmärgen. Ökad infektionskänslighet och blödningsrisk.

1 200 mSv/h – Trötthet och illamående.

1 800 mSv/h – Kräkningar.

2 000 mSv/h – Mild övergående hudrodnad. Permanent sterilitet hos män kan uppkomma. Risk för gråstarr.

3 000 mSv/h – Diarré, feber och håravfall. Permanent sterilitet hos kvinnor. 50 procents risk att dö.

6 000 mSv/h – Hudrodnad. 100 procents dödsrisk.

*Källa: International Commission on Radiological Protection (ICRP). 

Det här kan strålningen leda till på lång sikt.

Den som inte utsatts för akut strålning men ändå tillräckligt för att ta skada kan drabbas av flera konsekvenser. Här är några.

Cancer

Detta är också följden som nämns mest frekvent i tv-serien om Tjenobyl. En befolkning som utsatts för en hög stråldos kommer att ha en högre cancerkvot än andra.

– Detta vet vi sedan Hiroshima. Cancerfrekvensen hos befolkningen ökar proportionellt med stråldosen, säger Owe Tullgren, läkare på Karolinska, till SVT.

I Tjernobyl kunde man se en stor ökning av antalet barn som fick cancer, framförallt drabbades många av sköldkörtelcancer, som annars är rätt ovanligt hos barn. Man väntade sig en betydligt större ökning av leukemi än man sedan kunde konstatera.

Strålning och graviditet

Om en gravid kvinna utsätts för en strålning ökar risken för att barnet senare i livet ska utveckla cancer. En hög, akut stråldos kan leda till att barnet blir litet till växten, får ett litet huvud eller får något förståndshandikapp. Vid höga doser kan man även konstatera andra utvecklingsstörningar. Om kvinnan utsätts för strålning i ett väldigt tidigt skede i graviditeten ökar risken för missfall.

Män riskerar infertilitet och gravida kvinnor kan få missfall redan vid en stråldos på 100 mSv/h.

Skador i vävnader

Att exempelvis hålla i en stark strålkälla, som en av brandmännen gjorde i serien ”Chernobyl”, kan leda till svåra vävnadsskador på bara någon sekund. Men symptomen syns inte omedelbart. Dagen efter kan rodnad uppstå, och efter någon vecka kan du får blåsor. I längden leder celldöden till nekroser om blodtillförseln förstörts, och det kan ta flera år att få bukt med även med de behandlingar som finns idag.

Hjärt-kärlsjukdomar

Om du utsätts för en hög stråldos över bålen kan risken för att drabbas av hjärtsjukdom öka. Detta har man framförallt sett hos unga cancerpatienter där strålbehandling skett nära hjärtat. Om hjärtat kan ta skada även av små stråldoser är ännu inte klarlagt.

Starr

Både hos de som jobbade med Tjernobyl-olyckan och personer som jobbar med radiologi ha man konstaterat ökad förekomst av starr, troligtvis på grund av strålningens effekt på ögats lins. Användandet av skyddsglasögon har visat sig kunna minska risken att drabbas.

Ärftliga sjukdomar

Om könsceller utsätts för strålning kan det påverka kommande generationer. Detta har visats genom forskning på djur – huruvida det går att applicera på människor är ännu oklart.

Skydd mot strålning?

Förutom att undvika områden med höga strålhalter kan du ta tabletter med ickeradioaktivt jod. Det mättar då sköldkörteln och hindrar kroppen från att ta upp det radioaktiva jodet, som då istället kommer ut med urinen.

Dödssiffran efter Tjernobyl varierar stort

Andra sjukdomar som sågs öka till följd av strålningen i det drabbade Sovjet-området är stroke, hjärtsjukdomar, matsmältningssjukdomar, och luftvägssjukdomar. Andra problem som ökade, men som man ännu inte kunnat knyta till olyckan och strålningen är ämnesomsättningsrubbningar, mentala störningar, nervsjukdomar och magsjukdomar samt indirekt självmord och olika former av våldsam död (!).

Av de som deltog i arbetet vid kärnkraftverket i Tjernobyl de första dagarna insjuknade 134 i strålsjuka, och 28 dog inom en månad efter olyckan. Fram till mitten av 2005 hade knappt 50 personer avlidit som direkt följd av olyckan. Uppskattningarna om den totala dödssiffran på grund av olyckan varierar mellan cirka tusen och en miljon. Men den officiellt siffran som Ryssland fortfarande förhåller sig till idag är 31 döda.

2017 stod den nya sarkofagen över reaktor 4 klar, och beräknas hålla i 100 år.

I Sverige var den största stråldosen efter Tjernobyl 5 millisievert – och värst drabbade blev delar av Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland.

Källor: STUK, SVT, Strålsäkerhetsmyndigheten, Aftonbladet Foto: TT

…

Läs mer:

Så minskar du strålningen från mobilen

Så solar du smart i vårsolen – expertens hudråd

Äter du något av dessa läkemedel? Ta det lugnt när du solar!